Aktieägaravtalet – en form av personbolag
Med personbolag menas handels- och kommanditbolag samt enkla bolag. För dessa gäller 1980 års lag om handelsbolag och enkla bolag.
Handelsbolag – avtal mellan två eller flera att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag som förts in i handelsregistret.
Enkelt bolag – avtal mellan två eller flera att utöva verksamhet i bolag utan att det är fråga om ett handelsbolag.
Aktieägar- eller konsortialavtalet är en form av enkelt bolag och styrs av:
- innehållet i avtalet
- lagen om handelsbolag och enkla bolag och kan påverkas av
- bolagsordningen
- aktiebolagslagen
Aktieägaravtalet ./. Bolagsordning
Aktiebolagslagen tar över – se därför till att aktieägaravtalet aldrig krockar med ABL.
Bolagsordningen tar över – se därför till att avtalet aldrig krockar med bolagsordningen.
Aktieägaravtalet har inte några aktiebolagsrättsliga verkningar!
Exempel:
Ett bolagsstämmobeslut där rösträttsregler i avtal inte respekterats kan inte upphävas genom klander.
Rätt att bli införd i aktieboken även om ett aktieförvärv strider mot begränsningar i aktieägaravtal. Omöjligt att hos Bolagsverket få registrerat bestämmelser i bolagsordningen som hänvisar till ett aktieägaravtal.
Vad gäller vid förvärv av aktier som omfattas av ett aktieägaravtal?
Förvärvaren är inte bunden under förutsättning att han inte känner till eller borde ha känt till avtalet.
Den som förvärvar aktier med vetskap om avtalade röstbindningar, eller försäljningsbegränsningar, binds av avtalet.
Viktigt undantag!
Den som förvärvar aktier genom ett familjerättsligt fång binds inte av ett aktieägaravtal, även om avtalet var känt.
Observandum!
Ett aktieägaravtal gäller inte vid aktiebolagets konkurs eller utmätning hos aktiebolaget.

Gränsdragningsproblem
Enkelt bolag eller samäganderätt?
Av samäganderättslagen (19 §) följer att den egendomsgemenskap som uppkommer i ett bolag inte regleras avsamäganderättslagen.
Nyckelordet för att hålla samäganderättslagen borta är ”bolag”.
Exempel då bolag inte föreligger:
Avtal att förvärva egendom där endast användningssättet regleras skapar inte ett bolag. Inte heller en gemenskap som tar sikte på att enbart dela på kostnader för underhåll och reparation leder till ett bolagsförhållande.
Att köpa gemensamt med avsikten att säljavidare med vinst anses innebära ett bolagsförhållande. Samma gäller om egendomen skall hyras ut i vinstsyfte.
Viktigt om förhållandet mellan bolagsmän
Gemensam förvaltning (om annat inte avtalats)
Lojalitetsplikt
Redovisning (enkelt bolag ingen juridisk person och därför inte bokföringsskyldigt)
Skadeståndsansvar
Exempel då bolag inte föreligger:
Avtal att förvärva egendom där endast användningssättet regleras skapar inte ett bolag. Inte heller en gemenskap som tar sikte på att enbart dela på kostnader för underhåll och reparation leder till ett bolagsförhållande.
Att köpa gemensamt med avsikten att sälja vidare med vinst anses innebära ett bolagsförhållande. Samma gäller om egendomen skall hyras ut i vinstsyfte.
Viktigt om förhållandet mellan bolagsmän
Gemensam förvaltning (om annat inte avtalats)
Lojalitetsplikt
Redovisning (enkelt bolag ingen juridisk person och därför inte bokföringsskyldigt)
Skadeståndsansvar
Fåmansbolagens problem, d.v.s.det som utlöser behovet av avtal - organisationsproblem - kontroll över delägarkretsen
Organisationsproblem
Typiska problem för 50/50-bolag kontra övriga bolag
Exempel på hur undvika deadlock i
50/50-bolag
- Ge utomstående ordförande utslagsröst. Om detta kombineras med aktieinnehav uppstår värderingsfrågor.
- Ge ut olika aktieklasser.
- Höj kraven för att en person skall anses vald.
- Höj kraven för beslut.
Kontroll över delägarkretsen
Hur bra är hembudsklausuler?
Vad innebär förköpsklausul?
Vad innebär samtyckesklausul?
Vad innebär förbudsklausul?
OBSERVERA
Förköps-, samtyckes- och förbudsklausuler får inte tas in bolagsordningen
Aktieägaravtalets för- och nackdelar
Fördelar
Stor flexibilitet med möjlighet att sprida kontrollen att begränsa rätten att förfoga över aktier att reglera det interna samarbetet
Nackdelar
Rättsverkningarna i olika konfliktsituationer är omstridda och osäkra. Till exempel har röstbindningar eller försäljningsbegränsningar ingen, eller endast begränsad, giltighet mot bolaget och mot tredje man.
Styrelse
Styrelsens sammansättning i 50/50-bolag
Exempel på regleringar
- Styrelsens storlek
- Hur styrelsen utses och hur den skall vara sammansatt
- Ordförande
Verkställande direktör
Observera att VD-instruktionen kräver formalia enligt ABL och kan inte tas in enbart i ett aktieägaravtal
Firmateckning
Behörighet att företräda bolaget och teckna dess firma tillkommer enligt lag alltid bolagets styrelse. Styrelsens ochVDs legala firmateckningsrätt kan alltså inte avtalas bort.
Revisorer
I aktieägaravtal är regler om revisorer sällsynta
Bolagsstämma
Utgångspunkt i ABL
Som bolagsstämmans beslut i ordinära frågor, t.ex. om vinstutdelning, gäller enkel majoritet och vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Enligt ABL gäller ju även kvalificerad majoritet t.ex. vid ändring av bolagsordningen. Aktieägaravtalet ger möjligheter att arrangera beslutsfattandet på många olika sätt.
Regler om beslutsfattande på bolagsstämma är förhållandevis vanliga i aktieägaravtal.
Kontroll över ägarkretsen
Fåmansbolagens speciella situation gör att ägarna oftast är intresserade av att förhindra att utomstående tränger sig in i ägarkretsen. Principen om aktiers fria överlåtbarhet passar därför sällan i fåmansbolagsvärlden. Lika intressant som att hindra andra att tränga sig in är oftast att reglera aktieöverlåtelser mellan befintliga aktieägare.

Typiska och ofta svårlösta frågor när det gäller kontroll över ägarkretsen är
- Hur få fram skattade medel att lösa ut delägare?
- Hur hårt är det lämpligt att binda delägare?
- Avtalstiden – den i särklass svåraste frågan!
Hembudsklausuler
Hur bra är standardklausuler?
ALTERNATIV
Förköpsklausuler * kretsen av förköpsberättigade * frist för förköpsanspråk * inlösen vid uteblivet förköp * frist för inlösen * lösenbeloppets fastställande
Förbudsklausuler
Samtyckesklausuler
Medel för aktieinlösen
Fonderingsmodellen
Livförsäkringsvarianten
Fonderingsmodellen
En ”dyr” modell som innebär årliga avsättningar (tvångssparande) för att på sikt möjliggöra inlösen. Nackdelarna är uppenbara
- tar lång tid att bygga upp erforderligt kapital med beskattade medel
- beskattningsbar förmögenhet?
- inlåsningseffekt
- m.m.
Livförsäkringsalternativet
Numera inte särskilt vanligt
Säkerställande av försäljningsbegränsningar
Deposition av aktiebrev
Avtalslösning för bodelningstillfällen
Avtalstid
Avtalstiden är oftast den helt avgörande frågan!
Ett tillsvidareavtal kan sägas upp när som helst och avtalet upphör då att gälla sex månader efter uppsägning. Inget hindrar i och för sig att föreskriva längre uppsägningstid än den som följer av HBL men många föredrar istället en bestämd löptid. Men vad händer efter löptidens slut?!
En salomonisk lösning?
Så snart en av parterna önskar avbryta samarbetet är samtliga parter ense om att gemensamt aktivt verka för en försäljning av samtligas aktier till extern intressent. Skulle en försäljning av samtliga aktier till extern intressent inte ha skett senast inom sex månader från påkallande och annan överenskommelse inte träffats mellan parterna skall bolaget träda i likvidation.
Ekonomiska påföljder
Tänkbara ekonomiska påföljder är skadestånd eller vite.
Uppsägning
Kontraktsbrott
Eftersom aktieägaravtalet så gott som undantagslöst utgör ett enkelt bolag blir HBLs regler om uppsägning och upplösning av enkla bolag tillämpliga på avtalet. En grund för uppsägning är således kontraktsbrott, som dock måste vara väsentligt för att ge uppsägningsrätt.
Observera att HBLs regler är tvingande på så sätt att avtalspart inte kan avsäga sig rätten att säga upp avtalet p g a kontraktsbrott. Det anses däremot tillåtet att i aktieägaravtal utvidga rätten till uppsägning, t ex genom att ange att vissa avtalsbrott skall anses som just väsentliga.
Ändrade förhållanden
Enligt HBL gäller att bolaget genast skall träda ilikvidation om bolagsman begär det och det finns viktig grund för bolagets upplösning. Den regeln kan ge möjlighet att säga upp avtalet vid väsentligt ändrade förhållanden. Inte heller när det gäller denna regel kan part med bindande verkan avsäga sig rätten att säga upp avtalet.
Att utvidga rätten för uppsägningsrätt till t ex ändrade anställningsförhållanden eller bolags-mans sjukdom är dock i sin ordning.
Ett särskilt bekymmer
En upplösning av aktieägaravtalet är ofta olämpligt eftersom aktiebolaget ju i sig består. Den som föranlett uppsägningen bör i detta fall vara skyldig att utträda ur avtalsförhållandet och hembjuda sina aktier till inlösen av övriga aktieägare.
Dödsfall och konkurs
Dödsfall
Av HBL följer, där man inte avtalat annat, att det enkla bolaget genast skall träda i likvidation vid bolagsmans död. Aktieägaravtal innehåller därför ofta föreskrifter om att avtalet vid dödsfall skall bestå och att den avlidnes rättsinnehavare kan, eller skall, ansluta sig till avtalet. En föreskrift att parts rättsinnehavare skall vara skyldig att ansluta sig till avtalet är giltig från bolagsrättsliga utgångspunkter. En avlidens rättsinnehavare som inte önskar bli aktieägare på avtalets villkor är hänvisad till att säga upp avtalet eller, om det är möjligt, sälja aktierna.
Konkurs
Om annat inte avtalats är huvudregeln att enkelt bolag skall träda i likvidation vid bolagsmans konkurs. Aktieägaravtalet kan föreskriva att konkursbo skall utträda ur bolaget istället för att detta skall upphöra.
En sådan bestämmelse är dock inte bindande för konkursboet, såvida inte boet biträtt avtalet.Det är sannolikt inte möjligt att förplikta ett konkursbo att hembjuda avtalspartens aktier.
Konfliktlösning
Använd skiljeklausul!
Av flera skäl tål tvister aktieägare emellan så gott som aldrig utdragna tvister i allmän domstol (Göteborgs tingsrätt tar numera ofta > 3 år på sig att komma till en dom).
Klassiska skiljeklausulsfördelar är
- snabbt
- hemligt förfarande
- kompetent avgörande
Revisorns förhållningssätt till ett aktieägaravta
I revisorns riskanalys bör (naturligtvis) ingå att bedöma vad som kan hända vid t.ex. en konflikt mellan aktieägarna och det oavsett om aktieägaravtal finns eller inte. Hur lämpligt är det om revisorn riskanalyserar ”sitt eget” aktieägaravtal