Free Essay

Economy

In:

Submitted By mushipie
Words 4792
Pages 20
Ofullständig konkurrens
Blandekonomi
Marknadsmisslyckanden
Fördelningspolitik
Allokeringspolitik
Stabiliseringspolitik
Staten tillkommer och reglerar marknanden, då har vi en blandekonomi eftersom vi har tre aktörer. Hushåll, företag och staten.
Vi analyserar marknads-och blandekonomi inte planekonomi.
Vi använder ekonomisk teori för att bygga förenklade modeller av verkligheten - lite som kartor.
Grundläggande antaganden:
Människor är rationella - Konsumenterna maximerar nyttan och producenterna maximerar vinsten.
Konsumenter och producenter möts på marknaden (faktum)

Skilj på positivt & normativ analys
Positiv nationalekonomi analys= testbar analys:
-Besvarar frågor som t.ex: Vad kostar en bulle? Var kommer bullen att bakas? (där det blir billigast)

Normativ nationalekonomisk analys =värderar vad som är rätt och fel. Det gör inte den positiva analysen. Den säger inte vad som är rätt och fel pris, är den för dyr eller för billig? Men det gör den normativ analysen?
Besvarar frågor som: Vad borde en bulle kosta? Var borde bullen bakas?
Insatsvara

Efterfrågan är en funktion av:
Priset (p) [-] < minus för att om priset stiger så MINSKAR efterfrågan
Priset på substitutvaror (ps) [+] < plus för att om priset på en substitutvara (hamburgare) stiger så ÖKAR efterfrågan
Priset på komplementvaror (pk) [-] < minus för att om priset på komplementvaran stiger så MINSKAR efterfrågan på pizzor. Om läskpriset stiger sjunker efterfrågan på pizzor.
Inkomsten (Y)

EFTERFRÅGEFUNKTIONEN:
QD= D(p, ps, pk, Y, smak, osv)
QD= efterfrågad kvantitet
Q=kvantitet
D= efterfrågan
Efterfrågekurvan (D) visar den efterfrågade kvantiteten vid olika priser GIVET att alla övriga faktorer som påverkar efterfrågan är oförändrade. (ceteris paribus)
Priset (P) alltid på Y-axeln, Kvantiteten (Q) på X-axeln.
Lagen om efterfrågan säger att när priset stiger så minskar den efterfrågade kvantiteten - Det innebär att kurvan har negativ lutning, och det innebär att när priset ändras och BARA priset då rör vi oss LÄNGS efterfrågekurvan (förflyttning).
När övriga faktorer ändras så skiftar (förskjuts) efterfrågekurvan. Pris på komplement, Pris på substitut, inkomst osv. Den kan skifta in eller ut. När det skiftar in är det MINDRE EFTERFRÅGAN. När det skiftar ut är det HÖGRE EFTERFRÅGAN.
När efterfrågekurvan skiftar utåt sker om priset på substitut ökar, om priset på komplement sjunker, om inkomsten stiger och det är en NORMAL VARA. Men efterfrågekurvan skiftar även utåt om inkomsten sjunker och det är en INFERIOR VARA. Om preferensen blir mer positiv, om momsen sjunker (på pizza).
Efterfrågekurvan skiftar inåt om priset på substitut sjunker, om priset på komplement ökar, om inkomsten sjunker och det är en NORMAL VARA. men efterfrågekurvan skitar även inåt om inkomsten stiger och det är en INFERIOR VARA. om preferensen blir negativ, om momsen stiger (på pizza) Alltså, vice versa.

(Se häfte)När vi har priset 370 är efterfrågan lika med noll. Och om priset blir ännu högre är efterfrågan fortfarande noll. Så priset måste vara under 370 för att det överhuvudtaget ska bli någon efterfrågan.

Den inversa efterfrågekurvan - P = f (Q, allt annat lika)
UTBUDET är en funktion av:
Priset(p) [+]< PLUS för att om priset på pizzor stiger då vill pizzabagarna sälja mer pizzor .
Produktionsfaktorspriser:
Lönen för arbetare (w) [-) < MINUS för att om lönen stiger då sjunker utbudet av pizzor, det blir dyrare att göra pizzor.
Kapitalkostnaden = Räntan (r) [-] < MINUS för att om kapitalkostnaden är hög så sjunker utbudet på pizza.
Pirset på insatsvaror [-] < MINUS för att om dom stiger så sjunker utbudet, det blir dyrare att baka pizzor här också.
Politiska ingripanden [-/+] Kan påverka pizzaverksamheten både positivt och negativt. Blir det skatt på produktionen så minskar utbudet blir det subventioner (inte så troligt) blir det större utbud.
Antalet företag på marknaden (konkurrens) [+] Blir det fler pizzerior, kommer det bli ett totalt ökat utbud. En ökad konkurrens.
Produktionsteknologin & arbetsorganisation- om pizzerian köper en ny ung som är mycket bättre kan utbudet öka för att det blir lättare och effektivare att baka fler pizzor.

UTBUDSFUNKTION: Qs = S (p, w , r, pinsatsvaror, osv.)
Utbudskurvan - Visar den kvantitet som bjuds ut vid olika priser GIVET att alla övriga faktorer som påverkar utbudet är oförändrade (ceteris paribus).
Utbudskurvan - På lång sikt kan en utbudskurva (riktigt lång sikt) kan den både vara horisontell och negativ. Men på kort sikt är den alltid positiv.
(Se häfte) Ökning av utbudet sker om produktionskostnaderna ändras (w = lönen, räntan= r, insatsvarupris= mjöl osv) om dessa sjunker, alltså kostnaderna minskar på pizzabagarna kommer utbudet att öka (skifta ut)
Om skatter sjunker som ligger på produktionen så kommer utbudet att öka.
Om antalet företag ökar kommer utbudet det TOTALA utbudet att öka. Utbudet per företag ökar inte men marknadens utbud kommer att öka.
Om teknologin förbättras sjunker produktionskostnaderna och utbudet kommer att öka (utbudskurvan kommer att skifta utåt) MARKNADEN - Vad blir resultat på marknaden? Sätt ihop D&S. (Se häfte)
Priset fugerar som en samordnare av miljontals decentralisera beslut (på en fri marknad). Priset är således informationsbärare & skapar där med incitament. Prismekanismen besvarar således våra frågor:
Vad ska vi producera?
Hur ska vi producera? Åt vem ska vi producera? Var ska vi producera? När ska vi producera?
Priset = Resursfördelare

Störning av marknadsjämvikten - Jämvikten rubbas(skiftar) när D- eller S-kurvan störs:
Det kan ske pga:
Marknadsförändringar - Att priserna på en annan vara skiftar eller att inkomsten skiftar. Efterfrågeskift t.ex inkomsten förändras.
Politiska ingripanden - T.ex Pristak, prisgolv, skatter, subventioner. Det finns många politiska regleringar som stör marknaden.

Marknaden - ELASTICITET/priskänslighet (känslighet) - Vad som händer med efterfrågan och utbud när priset ändras
Efterfrågansegenpriselasticitet (ED)- Mäter den procentuella förändringen i den efterfrågade kvantiteten när det egna priset stiger med en procent, eller med andra ord...
Tolkning av elasticitet i allmänna termer:
Om priset stiger med 1% förändras den efterfrågade kvantiteten med ED (epsilon) %.
Efterfrågansegenpriselasticitet varierar normalt längs efterfrågekurvan.
Läns D-kurvan är: Lutningen (deltaQ/DeltaP) konstant (givet en linjär D-kurva). Dock varierar Q* & P*.

Inkomstelasticiteten (Ey) - Hur mycket efterfrågad kvantitet påverkas av inkomstförändringar mäts av inkomstelasticiteten.
Tolkning: När inkomsten stiger med 1% förändras (ökar eller minskar) den efterfrågade kvantiteten med Ey %.
Skatter
1. Hur påverkas pris och kvantitet av skatter?
2. Vem betalar egentligen skatten? Producent eller konsument?
3. Spelar det någon roll om skatten läggs på konsumenten (D) eller producenten (S)?
Se häfte - I A&B lägger vi skatten (t) på producenten.
Konsumtionsteori (nyttoteori)
Dess två verktyg:
Indifferenskurvan (I)
- Visar våra preferenser - Alltså, vad vi vill.
- Alla varukombinationer (tex mat (X) och vin (Y) längs en indifferenskurva ger lika stor nytta-
Det innebär att konsumenten är indifferent mellan dessa (se häfte).
Budgetrestriktionen (R)
- Visar vår inkomst & varornas priser - Alltså, vad vi kan.
Grundantagande:
Konsumenter är rationella och maximerar sin nytta (utility - U) eller med andra ord sin behovstillfredställelse (glädje).

Nytta (U)
Kallas ibland även total nytta.
Mäter vår totala behovstillfredställelse av den totala konsumtionen av en viss vara.
Nyttan ökar med ökad konsumtion, alltså har den en positiv lutning
Marginalnytta (MU):
Nyttotillskottet från att konsumera en ytterligare enhet av denna vara.
MU är positiv men minskar med ökad konsumtion.
Lutningen är således negativ.
U & MU mäts med en ordinal (relativ) skala.

Preferenser - Antaganden om preferenser (smak)
- Vi antar att dom är kompletta eller fullständiga, det innebär att vi kan rangordna olika alternativ: Således måste ett av följande alternativ gälla (om vi jämför en vara med X&Y):
- Konsumenten föredrar X före Y.
- Konsumenten föredrar Y före X.
- Konsumenten är indifferent mellan X&Y , alltså att dom är lika bra.
Preferenser är transitiva (logiska/konsistenta):
-Om golf är roligare än squash, och squash är roligare än tennis då kan vi väldigt enkelt dra slutsatsen att golf måste vara roliga än tennis.
Icke-mättnad: Mer är bättre
- Givet att vi har en "Good" (normal vara, en BRA vara, en vara vi vill ha) vilket vi har i Mikroteorin, hela tiden.
- Men det finns även "Bad" (Otrevliga varor som vi inte vill ha, ex miljöförstöring)
Indifferenskurvors egenskaper:
- I-kurvor, ju längre ut från origo desto högre nytta.
- Det finns oändligt många indifferenskurvor.
Indifferenskurvor korsar INTE varandra och de lutar negativt.

Den marginella substitutionskvoten (MRS)
MRS visar hur många enheter av Y-varan (vin) som individen är villig att avstå för att kunna konsumera ytterligare en enhet av X-varan (mat) vid oförändrad nytta:
MRS = delta Qv/deltaQm

Substitut kontra komplement
- Perfekta substitut är varor som vi kan ersätta med varandra med utan att nyttan förändras. (ramlösa och loka, pepsi och cola, en röd eller en blå bil)
- Perfekta komplement är varor som måste konsumeras tillsammans ( i en fast proportion) för att ge nytta. Behöver nödvändigtvis inte vara en vara av det och en vara av det andra, kan vara en vara av det ena och två av det andra. Det viktiga är att varorna konsumeras tillsammans. (Ex: höger och vänster sko)
De flesta varor är dock imperfekta subsitut.

Budgetrestriktionen (R) eller Budgetlinjen
- Visar våra konsumtionsmöjligheter, alltså vad vi kan göra!
- Bestäms av inkomst(& förmögenhet) samt varupriser.
- Visar de varukombinationer (exempel Vin & Mat) som individen kan köpa vid en given inkomst (Y) och givna varupriser (ex Pv & Pm):
Budgetlinjens lutning (Relativpriset) kallas även för den marginella omvandlingskvoten (MRT). Den visar hur många enheter av den ena varan (t.ex vin) som individen måste ge upp för att kunna köpa en enhet till av den andra varan (t.ex mat). MRT kallas även marginella transformationskvoten (marginal rate of transformation).
Lutningen anger relativpriset > MRT= - (Pm/Pv)
ALLTID Priset på X-axeln genom Priset på Y-axeln när vi anger relativpriset i konsumtionsteori.

Sammanfattning av Optimal konsumtion (otroligt viktig del av kursen):
Vi har två verktyg: Indifferenskurvor och budgetrestriktion. Indifferenskurvor visar vad vi vill och budgetrestriktionen visar vad vi kan. Man maximerar nyttan när en Indifferenskurva tangerar budgetlinjen (och det är bara en som kan göra det). I den punkten (där dom tangerar varandra) är lutningen lika alltså MRS=MRT och den relativa marginalnyttan är lika med relativpriset.
Hushållens efterfrågan - Härleda efterfrågekurvan
Vi härleder konsumentens efterfrågekurva (D) för en viss vara (t.ex mat) genom att analysera vad som händer med optimalt konsumtionsval när vi ändrar priset (P) på samma vara (allt annat lika).
Marknadens efterfrågekurva:
Är summan av alla enskilda konsumenters efterfrågekurvor - Horisontell addition.

Inkomst och substitutionseffekt (IE&SE)
Vi har sett att om priset ändras så påverkas den efterfrågade kvantiteten. Denna effekt kan delas upp i två komponenter:
Substitutionseffekt: Den del av konsumtionsförändringen som endast beror på ändrade relativpriser (ändrad lutning på budgetlinjen): Alltid negativ, Alltså SE innebär att konsumtionen minskar vid pirsökningar och ökar vid prissänkningar
Inkomsteffekten (ändrad köpkraft)
Den del av konsumtionsförändringen som endast beror på ändrad köpkraft (pga prisförändringen):
T.ex om mat sjunker i pris, då ändras lutningen på budgetlinjen, men det innebär också att budgetrestriktionen ändras den blir större och då blir vi rikare.
Produktionsteori
Företaget:
En organisation som transformerar produktionsfaktorer till varor & tjänster givet en viss teknologi&organisation:
Detta leder till transformationskostnader(produktionskostnader, alltså lön, räntor för kapital och råvaror material man använder- det som behövs för att tillverka en bil)
Transformationskostnader skiljer sig från transaktionskostnader.

Företags mål är att vinstmaximera.
Max pi = TR-TC
Där pi = vinst
TR= Totaltintäkter = P*w
TC= Totalkostnader

Effektivitet

Teknisk effektivitet
Använder given produktionsteknologi och organisation för att producera så mycket som möjligt.
Företaget kan alltså inte öka produktionen utan att öka insatsen av produktionsfaktorer.

Ekonomisk effektivitet:
När vi producerar en given mängd till lägsta möjlig kostnad

Tidshorisonten:
Det är enklare att variera produktionsfaktorerna på Lång sikt än på Kort sikt:
Kort sikt (KS) - Så kort tidsperiod att produktionsfaktor inte är möjlig att förändra, oftast realkapital (K) Ex: Projektering, tillstånd, byggtid mm.
Alltså, på KS kan produktionen (q) endast öka med hjälp av ökad arbetskraft (L)

Lång sikt (LS):
Så lång tidsperiod att alla produktionsfaktorer går att variera. Den tiden kan variera väldigt mycket.. Allt mellan veckor till 30 år.

Produktion på kort sikt:
Ttvå produktionsfaktorer K&L
Arbetskraft är rörlig
Realkapital är fast
Alltså är det enda sättet att förändra produktionen (q) på KS att förändra arbetsstyrkan (L)
Vi väljer att kalla produktionen på KS för Totalprodukten (TPL = Totalprodukten av arbetskraft):
Alltså TPL = q (kvantitet produkter)
Totalprodukten (TPL) visar hur total produktion varierar med arbetsstyrkan (L)
Styckprodukten (APL) visar hur genomsnittligt produktion per anställd varierar med arbetsstyrkan (L) > APL= TP/L
Marginalprodukten (MPL) visar hur mycket produktionen ökar om företaget anställer en ytterliga person > MPL = förändringen i TP(produktion) / förändringen i arbetsstyrka (L).
Lagen om avtagande marginalprodukt:
Om ett företag ökar en produktionsfaktor (t.ex L) och håller alla andra produktionsfaktorer konstanta så kommer (den positiva) marginalprodukten (MPL) att minska för att slutligen bli noll.
Produktion på lång sikt
- Företaget kan variera alla produktionsfaktorer:
I vårt fall K & L
Isokvanter = samma kvantitet. Isokvanten visar kombinationen av K & L som ger lika stor produktion (q). Isokvanter längre från origo visar högre produktion. Isokvanter kan inte korsa varandra och de lutar negativt.
Lutningen kallas MRTS = Marginella tekniska substitutionskvoten. MRTS visar ett företags möjlighet att ersätta en input (t.ex K) med en annan (t.ex L) och ändå producera samma mängd (q).
MRTS är avtagande. Beror på avtagande MP för respektive produktionsfaktor (marginalproduktiviteten avtar ju mer vi skaffar av det)
Hur påverkar LS-förändringar TP kurvor?
- Teknisk utveckling (A) har gjort K & L mer effektivt över tiden, A består av:
Innovationer
Organisatoriska förändringar
Utbildning
Ger en ny produktionsfunktion: q= A* f (K,L) där A* står för teknisk utveckling.
Om vi har en teknisk utveckling som gör både maskinerna och arbetarna mer effektiva måste samma mängd arbetskraft producera mer efter den tekniska utvecklingen. Och för att det ska ske i vår TP kurvor måste den skifta uppåt (se häfte).
Skalavkastning
Skalavkastning talar om hur produktionen förändras vid en proportionerlig förändring av företagets alla produktionsfaktorer samtidigt.
Tre olika typer av skalavkastning:
Konstant skalavkastning (CRS) - Det vi normalt antar. Om produktionsfaktorerna fördubblas (både kapital och arbetskraft samtidigt) då kommer produktionen OCKSÅ att fördubblas. Ex: En 10% ökning av samtliga produktionsfaktorer ger en 10% ökning av den producerade kvantiteten.

Stigande skalavkastning (IRS)
Om produktionsfaktorerna fördubblas så ökar produktionen mer än dubbelt. Ex: En 10% ökning av samtliga produktionsfaktorer ger t.ex en 13% ökning av den producerade kvantiteten.
Avtagande skalavkastning (DRS)
Om produktionsfaktorerna fördubblas så ökar produktionen mindre än dubbelt. Alltså vi blir mindre effektiva. Ex: En 10% ökning av samtliga produktionsfaktorer ger t.ex en 6% ökning av den producerade kvantiteten.

Kostnadsteori - bygger på produktionsteori. Grunden för detta är produktion.
Definitioner:
Vad är en kostnad? Ekonomiska kostnader består av:
- Explicita kostnader = direkt kostnad En betald produktionsfaktor : lön, råvaror, räntor, hyra, osv.
- Implicita kostnader= indirekt kostnad (obetald produktionsfaktor) Obetald produktionsfaktor t.ex: Avk. på eget kapital, skillnad mellan ägarens marknadsmässig lön och den faktiskt betalda lönen.
Bokföringsmässig kostnad (FEK):
Bestäms av historiska kostnader och lagregler. Består bara av explicita kostnader.

Alternativkostnad (NEK):
Värdet av det bästa alternativa användningssättet. Inkluderar både explicita och implicita kostnader. Det motsvarar alltså hela den ekonomiska kostnaden.
Sunk Cost (bunden kostnad):
Är en kostnad man inte kan påverka. Alltså, investeringar som inte har något alternativt användningssätt. Marknadsvärdet = 0kr. Påverkar ej produktionsbeslut.

Produktionskostnader (transformationskostnader):
Fasta kostnader (FC): Varierar inte med produktionsnivån.
Rörliga kostnader(VC): Varierar med produktionsnivån
Totalkostnaden (TC) = FC+VC.

Transaktionskostnader:
Är en kostnad som inte syns i marknadspriset. Den inkluderar kostnader som uppstår vid informationsinhämtning, utvärdering, förhandlingar och kontraktsskrivningar.

Slutsats: Den ekonomiska vinsten (NEK) blir oftast lägre än den bokföringsmässiga vinsten (FEK). Eftersom ägarens lön kommer troligtvis att vara högre och vi måste ta hänsyn marknadsmässig avkastning på eget kapital.
När vi pratar om nollresultat (noll ekonomisk vinst) då innebär det INTE att det INTE finns bokföringsmässiga vinster. Alltså ett företag som gör en ekonomisk noll vinst har troligtvis en bokföringsmässig vinst. Eftersom att lönen är lite högre och framförallt avkastning på eget kapital har blivit högre.
Produktionskostnader på kort sikt - Beteckningar för kostnadskurvor
Fixed cost - FC= Fasta kostnader - Kostnader som inte går att variera på kort sikt (oftast K)
Variable cost -VC = Rörliga kostnader (oftast L)
Total Cost - TC = Totala kostnader = FC+VC
Average Fixed Cost - Fast styckkostnad = FC = FC/q
Average variable Cost - AVC = Rörlig styckkostnad > VC/q
Total styckkostnad - AC eller ATC = TC/q > AFC+AVC
MC = deltaTC/delta q= Marginalkostnad - Kostnaden av att producera en ytterligare vara. Även lutningen på TC-kurvan.
Produktionskostnader på lång sikt:
Alla kostnader är rörliga på LS - Alltså, inga fasta kostnader!
LRMC = Långsiktig marginalkostnad
LRAC = Långsiktig styckkostnad
LRTC = Långsiktig totalkostnad
Isokosten = LRTC.
LRTC visar företagets valmöjligheter, givet en bestämd budget (konstant LRTC). Detta motsvarar budgetrestriktionen i konsumtionsteori. Men budgetrestriktionen visar vad hushållen KAN köpa. Nu visar vi vad företaget KAN lägga ner på produktion, deras valmöjligheter. Och vi antar att de använder hela budgeten.
Villkor för optimal produktion på LS:
Alla nedanstående villkor leder fram till samma optimala produktionsfaktormix (K*&L*).

Tangeringsvillkoret:
-Kostnadsminimering: Minimera produktionskostnaden (LRTC) givet en viss produktionsvolym (q) - Den isokosten (LRTC) som tangerar önskad isokvant (q) minimerar produktionskostnaden.
Isokvanten visar produktionsmängden.
- Vinstmaximering: Maximera produktionsvolymen(q) givet en viss budget (LRTC).
Fullständig konkurrens - Varför viktigt?
- Många marknader liknar fullständig konkurrens. Man kan alltså använda fullständigt konkurrens som en bra approximation. Men vi använder alltid FK som en referensobjekt(målbild) till andra marknadsformer:
För att vid FK så maximeras den samhällsekonomiska välfärden (effektivitet).
FK ger den enklaste analysen.

Kännetecken för FK:
-Många köpare och säljare
-Inget samarbete mellan dessa
- Homogena varor
- Fritt in-och utträde = det är lätt för ett nytt företag att nyetablera sig(Gå in på marknaden)
Det är viktigt att det inte är svårt att utträda ur marknaden. För att om det är svårt att utträda då vågar inte smarta investerare att gå in på marknaden. Och det är viktigt att man vågar gå in när det är stor efterfrågan och höga priser för då kommer utbudet att öka och priserna att sjunka och det är det som är poängen. Men för att våga göra det måste man ha lätt att kunna fly om marknaden försämras, alltså utträda. Alltså är fritt utträde jätteviktigt.
- Fullständig information
- Låga transaktionskostnader
Företaget är pristagare(kan inte påverka priset)och det innebär att företaget möter en horisontell D-kurva. De kan alltså inte påverka priset (P=AR=MR). Eftersom de inte kan påverka priset kommer det inte att spela någon roll hur mycket dom producerar, dom får samma pris för det. Priset bestäms på marknaden. Och då kommer faktiskt pris och genomsnittsintäkt/marginalintäkt att vara samma sak.
Företagets produktionsbeslut på KS vid FK
Nedläggningsregeln:
Lägg ned om det minskar förlusten
Vad händer om de rörliga kostnaderna stiger för företaget? (kostnadsökning)
- Alla kostnadskurvor som speglar företagets rörliga kostnader (MC,AVC &ATC) skiftar upp (med kostnadsökningen)
(Lång sikt) Om det finns inträdeshinder måste befintliga företag producera mer för att utbudet ska öka. Till slut stiger LRAC (höger om LRACmin) och vi har en positivt lutande långsiktig utbudskurva. När antalet företag inte alls kan öka så sammanfaller marknadens kortsiktiga utbudskurva och långsiktiga utbudskurva = dom är likadana.
Hur mäter man välfärd?
Konsumentöverskott - det pris konsumenten maximalt är villig att betala för varan (D) minus det de faktiskt betalar (P*): D-kurvan visar således marginell betalningsvilja eller marginalnytta (MU)
Producentöverskott - Den marginalintäkt producenten får för varan (P*= minus det lägsta acceptanspris de kräver för att producera varan (MC). I MC finns inte fasta kostnader, därför är PÖ och vinst inte samma sak. Men vinst-FC= pö. Det finns alltså ett samband mellan PÖ och vinst.
En fri perfekt marknad maximerar välfärden.
Välfärden (W) = KÖ+PÖ
EFFEKTER AV POLITISKA INGRIPANDEN - SUBVENTION OCH SKATT
Staten inför en stycksubvention på produktionen. Alltså, producenterna får en subvention (bidrag) för varje producerad enhet. Detta är en statlig utgift. Vi ritar det grafiskt (se häfte).
Monopolets kännetecken:
- Ett äkta monopol har bara en säljare.
- Monopolet är en prissättare (till skillnad från FK) men monopol är ensam på marknaden så dom bestämmer själva priset. Finns ingen annan som kan göra det.
- Inga när substitut. För att det ska vara ett riktigt effektivt monopol ska det inte finnas några substitut.
- Stora inträdeshinder

Varför uppstår monopol?
Kostnadsstrukturen:
- Kontroll av en viktig insatsfaktor.
- Överlägsen (icke-spridd) teknologi/organisation.
Politiska ingripanden (lagliga monopol):
- Patent - om någon uppfinner något och söker patent då har man ensamrätt att använda den saken eller producera den saken i cirka 20 år. Det innebär att man har monopol i upp till 20 år. Det innebär att man kan känna mycket pengar (om det är en bra sak)
- Licenser
- Ensamrätt ex: systembolaget i sverige
Monpolintäkter:
Skiljer sig från företaget som verkar under fullständig konkurrens (FK):
Vid FK: MR= P
VID m: MR
Slutsats: MR< P (MR är mindre än P) Om monopolet vill sälja mer så måste de sänka priset. Eller med andra ord, om monopolet minskar sin produktion kan de ta ut ett högre pris. Jämfört med FK som kan producera hur mycket dom vill till samma pris, men det beror på att dom är så små och inte påverkar marknaden till skillnad från monopolet som är ensam på marknaden och påverkar hela marknaden när de gör en förändring. Om D-KURVAN (AR) är linjär så är alltid MR dubbelt så brant.
Ett monopol prissätter alltid på den elastiska delen av D-kurvan. Alltså när efterfrågansegenpriselasticitet är <-1.
Monopolets produktionsbeslut - Hur väljer monopolet sin produktionsnivå (Qm)?
- Monopolet vill maximera sin vinst, precis som FK.
- Precis som vid FK så sker det där MR =MC. Vinst maximeras ALLTID där MR = MC. Skillnaden är att MR är olika mellan monopol och FK. Kostnadsstrukturen är detsamma för M&FK alltså ingen skillnad på MC.
Men intäktsstrukturen är inte densamma!
Monopolets marknadsmakt:
Efterfrågans egenpriselasticitet visar hur hög marknadsmakten är:
-Elastisk efterfrågan =flack efterfrågekurva (lik FK) > priset är relativt nära MC = liten marknadsmakt.
- Inelastisk efterfrågan = brant efterfrågekurva > priset är relativt långt från MC = stor marknadsmakt.

Graden av marknadsmakt beror på:
- Vårt behov (nödvändighet) Kan vi vara utan varan eller inte?
- Substituerbarhet - Finns det någorlunda vettiga subsitut?
Naturliga monopol - vad är det?
Naturliga monopol existerar om stordriftsfördelarna är väldigt stora:
- Styckkostnaden (AC) minskar över hela den relevanta efterfrågan
- Alltså, ett stort Monopol-företag kommer att producera till en lägre styckkostnad än vad 2 (eller fler företag gör. (då har vi ett naturligt monopol)
Exempel: Järnvägsräls, broar
Grafiskt: ACmin ligger till höger om efterfrågekurvan.

Prisdiskriminering - Vad är det & dess förutsättningar
- Olika konsumenter eller konsumentgrupper betalar olika priser för likadana varor.
- Prisskillnader som bara är ett resultat av skillnader i produktionskostnader är inte prisdiskriminering.
Förutsättningar (vad måste uppnås för att kunna prisdiskriminera):
- Företaget har marknadsmakt. (monopol har alltså lättast att prisdiskriminera)
- Olika konsumenter (konsumentgrupper) har olika betlaningsvilja.
-Företaget kan identifiera dessa skillnader i betalningsvilja.
- Ingen/liten vidareförsäljning mellan konsumenter. Händer detta så spricker prisdiskrimineringen.

Tre typer av prisdiskriminering:
1. Perfekt prisdiskriminering (mext extrema) - Alla konsumenter betalar sin maximala betalningsvilja t.ex: Samma kund betalar olika priser för likadana varor. Ex bilförsäljare

2. Stegvis prisdiskriminering (mängdrabatter) - Priset varierar med antalet köpta enheter (block) olika priser för samma kund. Mängdrabatter pga kostnadsfördelar räknas inte.

3. Prisdiskriminering genom marknadsegmentering. - Vanligaste formen. Delar upp marknaden i delmarknader: Efter gruppens betalningsvilja, ger samma pris för respektive kund men olika kundgrupper betalar olika priser.
Hur ska man segmentera (identifiera) dessa grupper?
- Observerade egenskaper, företag bestämmer grupptillhörighet t.ex: Ålder, nationalitet (turistattraktioner), Geografisk.
- Beteende > konsumenten bestämmer själv grupptillhörighet (om de ska prisdiskrimineras eller inte) t.ex: tidpunkt (happy hour på restauranger), extrapriser, rabattkuponger, medlemskort.
Imperfekta marknader
- Imperfekta marknader är marknader som inte kännetecknas av fullständig konkurrens.
- Monopol är således en imperfekt marknad (en extrem form av en imperfekt marknad)
- Monopolistisk konkurrens, oligopol är imperfekta marknader.

Monopolistisk konkurrens (MK)- En blandning av FK och M.
- Det finns många säljare (som FK)
- Fritt inträde (som FK)
- Heterogena (differentierade produkter) "små monopol" (men nära substitut) man skapar sina egna nischer för att synas på marknaden.
- Prissättare > Negativ D-kurva > MR<P
Exempel: Kläder, vin, öl, datorspel, musik & böcker
Skillnad mot FK > Heterogena produkter
Skillnad mot M > Fritt inträde
Monopolistisk konkurrens kombinerar alltså monopolets prissättningsbeteende med det fria inträdet i fullständig konkurrens.

Produktionsbeslut för MK: Ett exempel
En ny differentierad produkt skapas av enskilt företag (n)
- KORT SIKT - Företaget är ensamt. PRODUKTIONSBESLUT: Välj det q som ger MC=MR (som monopol)
Slutsats: MK är ett monopol på kort sikt men inte på lång sikt. MK funkar inte heller som fullständig konkurrens på lång sikt (producerar inte i LRACmin)
Nackdel välfärdsförlust) med MK på lång sikt (jmf med FK):
Producerar ej i LRACmin
Lägre produktion än vid FK
Högre priser än vid FK.
Fördel (välfärdsvinst) med MK på LS (jmf med FK):
Ökad valfrihet (differentierade produkter)

Oligopolmodeller kännetecknas av:
- Få säljare (mer än ett företag men inte många)
- Inträdeshinder (inte lika stora som vid monopol)
- Homogena eller differentierade produkter
- Prissättare (har dock inte lika stor marknadsmakt som monopol
- Företag agerar strategiskt (tar hänsyn till vad motståndaren gör)

Vanliga oligopolmodeller:
- Karteller - att få företag samarbetar och går ihop för att försöka skapa monopol
- Cournot (borde känna till antagande/slutsatser)
- Bertrand (borde känna till antagande(slutsatser)
Karteller, exempel:
- Företag samarbetar
- Försöker att tillsammans agera som ett monopol, om man lyckas med det blir de som ett monopol och då är man prissättare = MR < P(MR är mindre än P)
Ett exempel, antag:
FK: Det finns många små företag (n stycken)
Alla dom går ihop och samarbetar i en kartell (K)
Produktionsbeslut som ett monopol: Välj Q så att MRk = MCk. Vad händer? se häfte
Kartell slutsats: En "perfekt" (dåligt för samhället men bra för kartellen) kartell ger samma välfärdseffekter som ett monopol
Kartellföretagen har dock stora incitament att "fuska" för att på så sätt uppnå en högre vinst. men om alla företag börja fuska är vi plötsligt tillbaka i fullständig konkurrens vilket innebär att kartellen har spruckit. Vilket i sin tur är väldigt bra för samhället men mindre bra för kartellen.

Kartell: Konkurrenslagar:
- I många länder regleras näringslivet genom att lagstiftningen förbjuder:
Karteller, samarbete mellan företag, "osunda" sammanslagningar" MEN det finns även "nyttiga" sammanslagningar (ex naturliga monopol)

Varför misslyckas ofta karteller?
- De kontrollerar en för liten del av marknadens utbud.
- För många företag i kartellen.
- Stora incitament att fuska för enskilda företag.
- Är det bra att karteller misslyckas? Det är BRA för samhället! Karteller är dåliga.
Oligopolmodeller - Cournot & Bertrand
Cournotmodellen: Homogen vara vilket innebär ett pris på marknaden. Produktionsnivån (q) är den strategiska variabeln för företagen. Priset anpassar sig tills jämvikt uppstår. Jämviktslösningen hamnar mellan M&FK. Ju fler företag desto närmare FK.

Bertrandmodellen: Homogen vara vilket innebär ett pris på marknaden. Men här är priset (P) den strategiska variabeln för företagen. Jämvikstlösningen är densamma som vid FK.

Marknadskoncentration:
HHI (Herfindahl-Hirschman index) mäter marknadskoncentrationen genom att summera samtliga marknadsandelar (%) i kvadrat Exempel : HHI =z1^2+z2^2+...zn^2
Anses hög om > 1800. Kvadraten z^2 gör att vi: Förstärker höga marknadsandelar (HHI = 10 000 > Monopol) Försvagar riktigt små marknadsandelar (z< 1%) HHI=Nära noll> FK.
CRn (koncentrationsindex) mäter marknadskoncentrationen genom att addera marknadsandelarna (z) för de n största företagen. Exempel: CR = z1+z2+z3+z4. Lågt CRN = Hög konkurrens. Om vi har FK ska CRn vara nära noll. Högt index= låg konkurrens.
Sammanfattning marknadsformer

Faktormarknader - Vi skiljer på faktor och varumarknaden!
- Faktormarknaden är marknaden för produktionsfaktorer:
Hushållen bjuder ut L&K =S
Företag efterfrågar L&K= D
Priset för arbetare (L) = Lönen (w)
Priset för kapital (K) = Ränta (r)
VI KONCENTRERAR OSS PÅ ARBETSKRAFT!

Utbudet av arbetskraft (Ls)
Den centrala frågan: Hur mycket är hushållen villig att arbeta vid olika löner (w)?
Arbetaren har två val: Arbete eller fritid. Arbete är "Bad". Man arbetar inte för att det är kul utan man arbetar för att uppfylla sina konsumtionsbehov. Det ger en nytta genom konsumtionen.
Fritid är "Good" = ger direkt nytta. Alternativkostnaden för fritid = w (lön). Vi har dock en begränsning på 24h/dygn.
Ls beror således på: Lönen, preferenserna (fritid vs arbete)
Utbudsförändringen Ls består av två effekter:
Substitutionseffekten (SE) - Den del av utbudsförändringen som beror på förändrat pris på fritid. Om lönen stiger blir fritid dyrare och då minskar vi på fritiden. På grund av SE ökar därför utbudet av arbetskraft.

Inkomsteffekten (IE) - Den del av utbudsförändringen som beror på förändrad köpkraft.
Om fritid är en inferior vara kommer vi att köpa mindre fritid när realinkomsten ökar.
En löneökning ger en ökning av arbetsutbudet.
Om fritid är en normal vara kommer vi att köpa mer fritid och arbeta mindre när realinkomsten ökar. Och det innebär att IE har motsatt riktning som SE. Löneökningar gör att vi vill jobba mindre.
Efterfrågan på arbetskraft (Ld)
- Faktorefterfrågan är en härledd efterfrågan: Styrs av efterfrågan på företagets varuproduktion. Vi antar fullständig konkurrens både på varu- och faktormarknaden:
Det innebär att enskilda företag och arbetare är pristagare på båda marknader. Enskilda företag eller arbetare kan alltså inte påverka pris eller lönenivå.
För ett enskilt företag:
Kort sikt innebär att användningen av minst en av företagets produktionsfaktorer inte kan ändras: Arbetskraft rörlig produktionsfaktorn
Realkapital är den fasta produktionsfaktorn

Nya beteckningar/Definitioner (givet FK): Totalproduktens värde (TRP) = TPl *MR= TPl*P
Styckproduktens värde (ARP) = APl*MR=APl*P
Marginalproduktens värde (MRP) = MPl*MR=MPl*P
Hur mycket ökar företagets intäkter om det anställer ytterligare en person
Marginalkostnaden givet FK är lönen (MCL =w) Marginalkostnaden är konstant.
Hur mycket ökar företagets kostnader om det anställer ytterligare en person. Och då vet vi att styckkostnaden ACl måste också vara w.

Similar Documents

Free Essay

Economy

...problems on Wall Street versus the problems on Main Street. As we're finding out from the postings, we all hail from different areas in the United States and internationally. Do you think we're all experiencing the same economic challenges or do you think different local economies are experiencing different challenges? Provide some examples to support your answer. In my opinion I think we’re all experiencing the same economic challenges to include different local economies. From a military point of view we too are experience an economic challenge. With the drawdown of forces in Iraq and eventually Afghanistan (to be determined) the military will have to cut down the forces to help reduce Defense spending. And if anyone can remember the Desert Storm/Shield conflict the military was nearly cut in half after it. As for the rest of America it seems as though the days of spending unreservedly are over with. With the recession affecting everyone people are now out of jobs and small businesses are out of work and trying desperately to keep themselves a float. This can especially be seen in the housing market where you have big name cities at an all time high foreclosure rate. In the end I believed the economy became what it is today due to our frugal lifestyle. I admit I was the same way but in the end it caught us all by surprise and now we have to figure out how to fix it and hopefully regain some or all the jobs lost by everyone...

Words: 284 - Pages: 2

Free Essay

Economy

...An economy (Greek οίκος – "household" and νέμoμαι – "manage") is an area of the production, distribution or trade, and consumption of goods and services by different agents in a given geographical location. The economic agents can be individuals, businesses, organizations, or governments. Transactions occur when two parties agree to the value or price of the transacted good or service, commonly expressed in a certain currency. Economic activity is spurred by production which uses natural resources, labor, and capital. It has changed over time due to technology (automation, accelerator of process, reduction of cost functions), innovation (new products, services, processes, new markets, expands markets, diversification of markets, niche markets, increases revenue functions) such as that which produces intellectual property and changes in industrial relations (child labor being replaced with universal access to education). A given economy is the result of a set of processes that involves its culture, values, education, technological evolution, history, social organization, political structure and legal systems, as well as its geography, natural resource endowment, and ecology, as main factors. These factors give context, content, and set the conditions and parameters in which an economy functions. A market-based economy is where goods and services are produced and exchanged according to demand and supply between participants (economic agents) by barter or a medium of exchange...

Words: 363 - Pages: 2

Free Essay

Economy

...Kenya has a very diverse economy but it has been traditionally based on agriculture. Over the years the economy of this country has changed with new ideas being out into action, new and profitable companies from abroad investing in Kenya, and new companies joining the stock exchange. The economy is divided up into three sectors that include the primary sector, secondary sector, and tertiary sector. All of these specific sectors have significant value on the economy with each sector bringing in profits. Although during the past decades the growth of industry and tourism has decreased agriculture's dominance, but farming activity still accounts for the major part of the country's economy. The country is still able to export tea, coffee, flowers and vegetables. Both, tea and coffee exports have brought a large share of foreign exchange earnings. The economy used to rely on tourists, attracted by Kenya’s abundant wildlife and beaches. The companies in the country are privately owned and also publicly owned. The private sector does a lot to make the economy grow and also improve them. While public companies also add value to the economy. But government owned companies do not play a huge role in supporting the economy as corruption is a rising problem in the country. To remove this, the government is planning to privatize most government owned companies, to increase efficiency. The tourism sector in the country is doing well as Kenya is a tourist destination. Many tourists come...

Words: 305 - Pages: 2

Premium Essay

Economy

...Strategies for Reviving the Japanese Economy Introduction 1. Assessment of the Current Economy The Japanese economy has begun to show some signs of change as the effects of recent large-scale economic packages have gradually helped to stop the severe economic downturn. But despite this progress, private demand as a whole remains stagnant. Therefore, the economic prospects for self-supported recovery are still uncertain once the economic effects of the last packages have phased out. The fundamental problems pertinent to the weak economy are twofold. First, the true adjustment of the burst of the bubble economy is still insufficient. Second, against the background of the sharp decline in the number of births and the rapid aging of the population, the pace of which has not been experienced in other industrialized nations, the "Japanese system"--the engine of the country's astonishing high growth in the postwar era--has turned problematic with regard to economic growth. First, fears about employment prospects, future pension plans, and the sharp rise in government deficits are obviously restraining an economic turnaround. These fears are attributable to eroding sustainability in the Japanese-style wage and employment systems and the generous social security system. To cope with the situation, provisions of renewed safety nets are urgently needed. Furthermore, the rising fiscal deficits are restraining economic upturn by making people serious about future tax hikes...

Words: 2068 - Pages: 9

Premium Essay

Economy

...co1 Introduction: The Sixteen-Page Economic History of the World He may therefore be justly numbered among the benefactors of mankind, who contracts the great rules of life into short sentences, that may be easily impressed on the memory, and taught by frequent recollection to recur habitually to the mind. —Samuel Johnson, Rambler No. 175 (November 19, 1751) The basic outline of world economic history is surprisingly simple. Indeed it can be summarized in one diagram: figure 1.1. Before 1800 income per person—the food, clothing, heat, light, and housing available per head—varied across societies and epochs. But there was no upward trend. A simple but powerful mechanism explained in this book, the Malthusian Trap, ensured that short term gains in income through technological advances were inevitably lost through population growth. Thus the average person in the world of 1800 was no better off than the average person of 100,000 BC. Indeed in 1800 the bulk of the world population was poorer than their remote ancestors. The lucky denizens of wealthy societies such as eighteenth-century England or the Netherlands managed a material lifestyle equivalent to that of the Stone Age. But the vast swath of humanity in East and South Asia, particularly in China and Japan, eked out a living under conditions probably significantly poorer than those of cavemen. The quality of life also failed to improve on any other observable dimension. Life expectancy was no higher in 1800 than for hunter-gatherers:...

Words: 5709 - Pages: 23

Free Essay

Economy

...Economics Discussion how a Epidemic can affect a country's economy The countries involved in an epidemic will immediately suffer in a population crisis where the average age of mortality decreases. More children will be born dead or carrying the TB at a very early stage. Countries that were mentioned in the context are most of them developing countries for instance India, Indonesia and South Africa. Poor average education and high unemployment are huge percent numbers in these countries and a epidemic could cause even more problems with the labor in a country if adults are dying. Result of these problems will eventually lead to a non-consumed agricultural resources since the eventual transmission of knowledge will fail in shortage of both labor and competent people. A starvation will break out due the shortage of food. The development of social and economical aspects will also decrease or stop completely. Progresses involving better healthcare and greater survival number of babies will suffer also suffer from epidemics. Possibilities of helping people will also become completely removed because of the shortage of competent staff and economical issues. The level of education will also decrease due the financial problems, schools will shut down and bad teacher salaries will not attract as many students becoming teachers because of the tough education. Regular working man and women will also have to quite their jobs to take care of their sick/infected relatives...

Words: 299 - Pages: 2

Free Essay

Nicaraguan Economy

...one of trying to find crops that could be exported: an aim that was first realized in the late nineteenth century with the planting of coffee in the highlands. In more recent history, the economy grew rapidly in the 1950s and 1960s as Nicaragua converted its best lands into fields of cotton and cane, or pastures for beef cattle. As the fastest growing Central American economy at this time, by the turn of the 1970s it was also the region’s most prosperous economy. But the political and social context was one of great inequality between the landowners and those running the import-export houses that supported the agricultural export industry on the one hand, and the majority of the population who subsisted on small-holdings or were plain landless, in both cases often dependent on the seasonal earnings from working on the export crops harvests. The excesses of the dictatorial Somoza regime eventually provoked rebellion and in 1979 a radical alternative took power, the Sandinistas. Although committed to equality and redistribution, the attempt to control the key points in the economy and to intervene strongly in markets led to perverse incentives and resource miss-allocation: as US opposition escalated to the point of funding the Contra, and government spending on defense rose in response, the economy all but collapsed in chaos and hyperinflation. After 10 years of outrageous struggle, peace was signed from both antagonist political factions and a new coalition...

Words: 1670 - Pages: 7

Free Essay

British Economy

...approach. There is clear evidence of British economic decline from 1951-1990, but to claim that it was utter decline is really a pessimistic front. Reasons to disagree: - Period from 1951 to 1973 saw an “age of affluence”, with a genuine post-war boom; Britain’s economy grew around 40% during 1951 to 1964 - Living standards rose steadily until 1973, with low unemployment rates; with a wider sense that Britain was becoming more prosperous and equal. Harold Macmillan captured this in 1957, when he declared that “Britain had never had it so good”; it also highlighted increased consumerism due to greater accessibility to consumer goods throughout the era - Arguments of “relative decline” are unfair and misleading; nations such as Japan and Germany were utterly destroyed after WW2, so it only makes sense for their nations to advance rapidly as they could start from scratch - Arguments of a lack of policy and initiative are misleading. Macmillan tried to gain some coherence by setting up the national economic development council (NEDC). Wilson also set up the department for economic affairs (DEA) that launched an ambitious national economic plan. Heath also was a strong technocrat and had clear policies of an economy based on the “social market”, claims that he was a “proto-Thatcherite” are simply wrong - Thatcher, for all her...

Words: 1171 - Pages: 5

Premium Essay

Economy Theory

...Richard Cantillon’s Essai sur la Nature du Commerce en Général Translated by Chantal Saucier Edited by Mark Thornton 4 An Essay on Economic Theory © 2010 by the Ludwig von Mises Institute and published under the Creative Commons Attribution License 3.0. http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/ Ludwig von Mises Institute 518 West Magnolia Avenue Auburn, Alabama 36832 mises.org ISBN: 978-1-61016-001-8 Foreword Robert F. Hébert Following a century of neglect, William Stanley Jevons, in the first blush of discovery, proclaimed Cantillon’s Essai, “the cradle of political economy.” Subsequent growth and development of economic thought has not really alerted us to the subtleties of this succinct appraisal. A cradle holds new life; and there can be little doubt that the Essai added new life to the organizing principles of economics. But “political economy” does not accurately describe the subject Cantillon addressed. Indeed, he scrupulously avoided political issues in order to concentrate on the mechanics of eighteenth-century economic life. When confronted by “extraneous” factors, such as politics, Cantillon insisted that such considerations be put aside, “so as not to complicate our subject,” he said, thus invoking a kind of ceteris paribus assumption before it became fashionable in economics to do so. This is merely one way in which Cantillon was ahead of his time. He preceded Adam Smith by a generation. Both writers made important foundational...

Words: 66839 - Pages: 268

Free Essay

The Economy of Ukraine and Ukraine in the Global Economy

...The economy of Ukraine and Ukraine in the global economy Petrusha Helena Ukraine’s economy has a great potential to perform successful in the world. It can be characterized by such strong sides: - well educated labour force, - large domestic market, - well developed industrial base, - access to a variety of resources, including some of Europe’s best best agriculture land, significant coal and some oil and gas reserves, - strategic location connecting Europe, Russia and Asian markets. Nevertheless, Ukraine ended up among the least successful transition economies. The reasons for such a poor performance are different, but we should emphasize on the weaknesses deriving from overcentralised command economy during the Soviet period. I’d like to draw your attention to the Ukraine economy past in order to understand its current situation. Large and often inefficient state-owned factories, enterprises and collective farms wasted resources and emphasized quantity over quality. Prices were fixed and consumer goods were often in short supply. Excessive spending on the military hurt the civilian economy. For the last decades Ukraine is moving to market economy, where the forces of supply and demand and private ownership guide the allocation of resources. The transition to market economy is politically and socially difficult because of experience of rising inflation, unemployment and economic uncertainty before the long term benefits of market economy. The next point of this...

Words: 658 - Pages: 3

Premium Essay

Economies of Scale

...ECONOMICS OF SCALE Name Institution Economics of scale Introduction Economies of scale is the cost advantages by enterprises due to size, input, or scale of operation with cost per unit decreasing with increasing scale as fixed costs are spread out more to units of output (Thatcher, 2009). The reason why some regions are more developed than other regions economically is because they produce their goods more efficiently and hence bringing more profit than competitor's regions. Since economies of scale lay it main focus on having an efficient production this shapes the economic development of regions. This paper is about economies of scale it describes how economies of scale shape the economic development of regions through description of different types of economies of scale and examples of countries and regions around the global (Stamp, 2009). Structure Definition Economies of scale is the cost advantages by enterprises due to size, input, or scale of operation, with cost per unit decreasing with increasing scale as fixed costs are spread out more to units of output. Economies of scale are known to improve with growing firms, therefore; it can be said that the economies of scale are directly proportional to the size of the firm (Stamp, 2009). From a simple firm which produces exercise books, the firm uses £200 to produce 10 exercise books meaning the average cost is £20 if the firm produces 40 exercise books the average cost is £12.The difference here is brought by...

Words: 2595 - Pages: 11

Premium Essay

The Global Economy

...GLOBAL ECONOMY FEATURES OF THE GLOBAL ECONOMY Nature of the global economy and globalisation The global economy/world economy consists of all the countries of the world that contribute to gross world product through the production of goods and services. It is often discussed in relation to the increased integration of economies. Gross world product (GWP)/world GDP is the sum of the total output of goods and services by all economies over a given period of time. It is measured at purchasing power parities (PPP) which adjust exchange rates to equalise the price of identical goods and services across economies. Globalisation is the increasing integration of countries and their economies, resulting in the increased impact of international influences on all aspects of life and economic activity. The economic indicators of globalisation include: * international trade flows * international investment and transfers of technology * international finance * international labour markets Trade: * Greater growth but with greater volatility than GWP * Growth of world trade has been around twice growth of real GWP since the 1970s, but contractions in the growth of world trade have also been more severe (World Economic Outlook, IMF, 2009) * Greater growth in developing and emerging economies * Exports from developing and emerging economies grew 9.8% from 2002 to 2008 cf. 5.2% growth in developed economies ...

Words: 306 - Pages: 2

Premium Essay

Transition Economies

...Transition Economies Problems: 1) All transition economies experience falling output i.e. shrinking economies. 2) Corruption increases as government and institutions collapse creating a judicial vacuum. 3) Lack of legal institutions causes problems in settling and collection of taxes thus not allowing creation of companies to replace government run enterprises. 4) Lack of financial institutions (banks) and capital markets often means that good businesses collapse due to lack of loan able funds and start up companies could not get initial loans. 5) This problem was exaggerated by people simply being unaccustomed to a market economy with ensuing competition. 6) High inflation rates resulting from prices being set free which helped cause falling exchange rates. The net effect was redistribution of incomes at best – and at worst obliteration of years of savings. Those with fixed incomes suffered, e.g. pensioners. 7) Party officials enriched themselves with cowboy capitalism. This led to unequal distribution of income n the economy. 8) Increasing inflation led to fall in exchange rates. These two combined made the currency worthless creating a decline in trade. 9) Barter economies started which was a wasteful and time consuming method when applied to a larger portion of the economy. 10) Illegal gains, high inflation and increasing worthless currencies led to capital fights i.e. money was sent to other countries. This also led to economies lacking...

Words: 253 - Pages: 2

Premium Essay

The Us Economy

...The US Economy Clark University The US Economy Like any economy, the United States experiences growth, contraction, and periods of increased volatility throughout any given time period. This analysis seeks to provide a concise report of the current state of the US economy based on the latest data metrics provided in the reports published by the Wall Street Journal. The following information delves into the quantitative and qualitative aspects of the economy’s growth and employment, consumer activity, inflation, housing construction and sales, and international trade. The first metric to be examined is more than likely the one that the average citizen thinks of when thinking about the current state of the economy: Unemployment. It affects virtually every metric from the Gross Domestic Product (GDP) to the Consumer Price Index (CPI). The long term figures by the Bureau of Labor Statistics noted in Appendix A display that the unemployment rate has been on the decline for a significant period of time, and furthermore, is expected to close the 2015 year at a rate of 5%, with the potential to plummet further to 4.6%. The decline appears significant, especially considering the Labor Force experienced growth. Secondly, the GDP should be taken into consideration, as it’s one of the most useful statistics when looking at the health of an economy. The GDP for October is 18 trillion dollars, down from 18.01 trillion in September. As explained in the textbook...

Words: 711 - Pages: 3

Premium Essay

World Economy

...There are two main theories that dominate our world economy- capitalism and socialism. Reviewing the approaches these theories take to operating shows stark contrasts. While each system is founded on their own belief structure, they do borrow ideas from each other. Each party has been critical of the other for taking advantage of their own people. Taken in simple terms there are three main ideas that are the foundation of each system- ownership, pricing, and profitability. In a capitalist economy businesses are owned by individual people, while in a socialist economy businesses are owned by the public, read government. Socialist economies determine the prices of goods and services through a central committee and capitalists believe that supply and demand should drive the market. Some might describe a primary difference of these systems as capitalism is a “for profit” venture while socialism is a “not for profit” concept. Both economic theories have received criticism from their detractors. Capitalism is criticized for creating income inequalities that keep the poor, poor. In this system, the wealthiest individuals dominate the means of production and benefit exclusively from the profits of those ventures. Socialism limits people’s freedoms to choose where they live, work and even the way they are educated. With a system that is based on limited choices, and profitability seen as criminal, critics believe that socialists will find it difficult to keep up with the competition...

Words: 410 - Pages: 2