Exempel på opposition
Nedanstående text är i redigerad form den opposition som framfördes då Annelie Johanssons magisteruppsats i Svenska med didaktisk inriktning ventilerades. Den är tänkt att kunna användas som ett exempel på hur man kan lägga upp en opposition för att seminariet ska bli en intressant och lärorik diskussion, ett samtal för alla deltagare. Målsättningen med seminariet är som alltid att uppsatsen ska förbättras så långt det bara går innan den publiceras i sin slutgiltiga version.

Uppsatsens titel: Att producera eller reproducera text? En studie av fem gymnasiepojkars arbete.
Författare: Annelie Johansson

Oppositionens disposition
Bakgrunds-
presentation
Bakgrunds-
presentation
INTRODUKTION
* allmänt * specifikt

Genomgång

Insnävning till problemet
Genomgång

Insnävning till problemet

PROCEDUR

Vidgar perspektiven Vidgar perspektiven DISKUSSION * specifikt * allmänt

1 Oppositionens disposition
Jag kommer först att göra ett sammandrag av uppsatsen i sin helhet för att få svar på om jag uppfattat din uppsats korrekt. Därefter kommer jag att redovisa ett allmänt omdöme och lyfta fram styrkor och svagheter. Sedan går jag in på själva oppositionen genom en bakgrundspresentation som går från det allmänna till det specifika för att sedan snäva in i en genomgång av uppsatsen med fokus på frågor om * titeln * indikation * relevans * konstruktion * relation * hur studien passar in i vad ”man” redan vet * forskningsöversikt * relevans i litteraturval, ev. andra författare * representativitet * tydlighet i kopplingen till ”det pågående samtalet” * hur du valt att göra din undersökning * metod * material * reliabilitet * validitet * Mäter undersökningen det som avses? * vad du kommit fram till/resultaten * relaterat till syfte och frågeställningar * koppling till teorin * behandling av resultaten * slutsatser – är de rimliga? * fokus * hur resultaten påverkar skolpraktiken, undervisningen och lärarutbildningen * diskussionen * resultatet i ett vidare perspektiv – utomvetenskapligt, metodiskt, teoretiskt, praktiskt
Under genomgången kommer jag att stanna upp vid olika rubriker i din uppsats och ta upp några specifika frågor som jag har funderingar om. Det gäller framför allt följande: * skrivuppgiften * metoden/genomförandet * resultatet
Jag kommer inte att uppehålla mig vid uppsatsens uppläggning eftersom den följer traditionella mönster och det inte finns så mycket att säga om den. När det gäller språkbehandling och formalia hänvisar jag till den särskilda sammanställningen ”Kommentarer om språk och formalia …”.
2 Sammandrag av uppsatsen som helhet
Bakgrunden till din uppsats är att du ser en brist i elevernas skrivförmåga när det gäller att producera egna diskursiva texter med utgångspunkt i andras texter. Deras okunskap och oförmåga leder till reproducerande textskapande. Du framhåller vikten av att förstå hur elever producerar text för att kunna hjälpa dem vidare i deras skrivande. Kunskap om elevens skrivprocess kan hjälpa läraren att snabbare fånga upp elever med problem och att vägleda dem i producerande av egentexter.
Din undersökning går ut på att förstå hur fem gymnasiepojkar gör när de skapar text i en given provsituation där kravet är att använda andras texter för att producera en egen utredande och argumenterande text, en diskursiv text. Du vill veta hur de tänker om att skriva med egna ord, hur deras skrivprocess ser ut och i vilken grad de reproducerar eller producerar i sina texter. Din undersökning utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där skrivandet utgör en kognitiv process som är socialt och kulturellt situerad.
Din problemformulering lyder: Hur går fem gymnasiepojkar till väga när de skapar text i en diskursiv provsituation och hur beskriver de sin process? Hur visar sig de fem pojkarnas syn på skrivande, produktion och reproduktion i deras skrivprocess och i deras texter?
Ditt material utgörs av elevernas texter utifrån en skrivuppgift med nationella provets A-uppgift som förlaga. Skrivuppgiften är av diskursiv karaktär och eleverna ska använda sig av referat eller citat av stimulanstexter för att styrka sitt resonemang, sina argument och sin diskussion. Texten ställer även krav på mottagaranpassning. Uppgiften är formulerad utifrån en rad frågor med anknytning till stimulanstexterna och till då- och nuperspektiv. Materialet består även av resultatet från kvalitativa intervjuer och observationer av skrivsituationen.
I din analys av texterna använder du som teori delar av Nils-Erik Nilssons indelning av texter i producerade och reproducerade texter. För att urskilja olika grad av avskrift använder du Sofia Asks modell för olika avskriftssätt kopplat till referenser. För att beskriva hur eleverna tänker kring sitt skrivande och planeringen av det använder du den klassiska retorikens textbildningsfaser för att därigenom belysa skrivprocessen.
Resultaten av din undersökning pekar på en tendens att de som har högre betyg planerar sitt skrivande och sin text i högre grad än de med lägre betyg. De med lägre eller medelhöga betyg gör sin planering mentalt eller efter hand som de skriver. Eleverna har liten erfarenhet av refererande skrivande och signalerar att uppgiften är svår. Flertalet elever hittar därför olika strategier för att undvika uppgiftens krav. De väljer en annan genre, berättande, vilket leder till egenproducerad text som tar sin utgångspunkt i uppgiftens frågeställningar. De efterarbetar inte sina texter och använder inte stimulanstexterna. De pojkar som väljer att skriva så som uppgiften kräver reproducerar mest och det är också dessa elever som bearbetar sina texter mest för att motverka att de ligger för nära källan. Bristande kunskap inom genren leder till att eleverna imiterar andras text. De elever som reproducerar gör det genom att omskapa befintliga texter utan att vara medvetna om att de skriver av. Eleverna har olika uppfattning om var gränsen går mellan avskrift och egentext.
Den elev som tilldelas högsta betyg på skrivuppgiften gjorde en noggrann skriftlig planering med hänsyn tagen till uppgiftens krav innan han började skriva. Han var obunden av uppgiftens delfrågor och han använde medvetet stimulanstexterna även om han brister när det gäller källhänvisningar. Denna elev hade erfarenhet av referatskrivande. Han är också den elev som har mest strikt syn på avskrift. Han bearbetar sin text under tiden han skriver.
Slutsatserna blir att * eleverna saknar kunskaper i ämnet de skriver om men också om hur man refererar, vilket leder till reproducerande texter * det finns ett samband mellan elevernas inställning, erfarenhet, skrivande och graden av reproduktion * den vanligaste formen av reproduktion är ”omskapande”, vilket tyder på att eleverna utvecklas mot ett diskursivt skrivande under skolåren.
Konsekvenserna för undervisande lärare i skolpraktiken blir att det är viktigt med kunskap om och förståelse för hur olika elevers skrivprocess ser ut samt att lärarna måste arbeta mera med att medvetandegöra sina elever om detta. Undervisningen måste ge utrymme för mer diskursivt skrivande och diskussioner om skrivstrategier, skrivande och texter. I samspelet och dialogen mellan olika skrivsätt och erfarenheter sker utveckling. På vägen mot att producera måste eleverna tillåtas att reproducera som en naturlig del av deras skrivutveckling.
Fråga till respondenten: Speglar detta sammandrag uppsatsens innehåll?

3 Allmänt omdöme om uppsatsen
Det har varit stimulerande och lärorikt att få läsa och arbeta med din uppsats, i synnerhet som jag själv skriver inom samma område och därmed är väl insatt i den litteratur du använt dig av. Du är en mycket duktig skribent som har förmåga att uttrycka dig väl och samtidigt begripligt. Det blir aldrig tråkigt att läsa din text. Ur ett uppsatsskrivandeperspektiv har jag lärt mig mycket. Ur ett yrkes- och lärarutbildningsperspektiv är din uppsats och de slutsatser du kommer fram till relevanta och viktiga.
Jag vill dock nämna några svagheter, framför allt när det gäller bortfallet av observationer i din metoddel. Därmed motsvarar din undersökning inte riktigt hela din problemformulering. Hur pojkarna beskriver sin process framkommer inte heller tillräckligt för att motsvara vad din problemformulering utlovar. Jag kommer tillbaka till dessa frågor senare under oppositionen.
Även om din uppsats är utmärkt finns det några saker som skulle kunna göra den ännu bättre. Några formsaker som jag vill nämna i korthet är följande: * I ditt abstract saknas slutsatser (för utformning av abstract se Strömquist, s.35). Jag saknar också där koppling till frågan i problemformuleringen om hur eleverna beskriver sin process. * ”et al.” är visserligen ingen felaktig förkortning, men det blir mer läsarvänligt med ”m.fl.”. * Avsnittet 2.3 Skrivutveckling och social bakgrund känns kort och avhugget. Skriv mer om detta och hämta material från t.ex. Ask, Teleman, Einarsson, Nilsson. Jag är också tveksam till om avsnittets tre sista meningar har relevans för denna studie. * Din anonymiseringsmodell med begynnelsebokstav efter betyg känns mycket tilltalande. * Resultatdelen (s.22) är utmärkt systematiserad och mycket läsarvänlig. Elevcitaten belyser väl din resultatredovisning och är trevliga att läsa. * I sammanfattningen (s.27−36) använder du begreppen ”outline- and develop-strategi”, ”think then do-strategi” och ”a detailed planning –strategi” utan att förklara dem eller ge referenser. Du är där också inkonsekvent i din användning av citattecken. * Avsnittet 5.3 Praktiska implikationer är utmärkt och viktigt men det borde komma efter slutsatserna. * För övrigt har jag några språkliga, formella och redaktionella förslag till förbättringar som jag lämnar till dig i en särskild text ”Kommentar om språk och formalia” för att inte här behöva ta upp tid med dem. Jag vill här endast be dig se över din överanvändning av orden ”dock” och ”också”.

4 Opposition
I bakgrunden gör du en relevant och tydlig koppling till din tidigare C-uppsats och de frågor du där undersökte. Uppsatsens titel är bra och den signalerar precis vad det handlar om. Ämnet har stor relevans med tanke på hur mycket av dagens skolskrivande som är reproducerande, även om tanken hos lärarna är att eleverna ska producera ”eget arbete”. Studien passar alltså väl in i det man redan vet och ditt val av litteratur känns relevant.
Avgränsningarna som du gör är kloka och du varnar själv för att man inte får dra för stora växlar av din studie eftersom elevantalet är begränsat. En del av det du tar upp kan du ändå jämföra med Sofia Asks slutsatser i hennes lic-avhandling Tillgång till framgång 2005. Genusaspekten hade varit mycket intressant relaterat till elevernas syn på sin egen skrivförmåga. Vi vet att pojkar skriver mindre än vad flickor gör, men har de större tilltro till sin egen skrivförmåga?
Jag konstaterar att du får dina frågeställningar i syftet besvarade utom i ett avseende, nämligen hur eleverna beskriver sin process. Kanske finns svaren i deras intervjusvar som också citeras, men jag ser inte att du redovisar detta eller drar några slutsatser om det.
Fråga till respondenten: Hur ser du på detta? I sammanfattningen (s.27) redovisar du deras inställning till skrivuppgiften och till avskrift, men vi får inte veta hur de ser på sin skrivprocess. Kanske döljer sig svaret bakom begreppen från Torrances ”think then do-strategi” (s.32) men i så fall bör det förtydligas. Inte heller i analysen och diskussionen hittar jag svar på frågan hur eleverna ser på sin skrivprocess.
Fråga till respondenten: Jag har en del grundläggande frågor om din metod. Hur gjordes undersökningen? Vilka funderingar hade du om skrivuppgiften? Vad var syftet med att göra undersökningen i en provsituation? Finns det några särskilda skäl till att utforma uppgiften som ett nationellt prov? Hur hade resultatet blivit om skrivuppgiften inte varit ett prov? Kunde du ha undersökt skrivprocessen i ett annat sammanhang än ett prov och därmed fått möjligheter att även studera ett responsarbete? Hade elevernas svar när de beskriver sin process blivit annorlunda?
Fråga till respondenten: Vilken betydelse kunde observationer haft för resultatet? Hur ser du på att observationerna föll bort och endast genomfördes vid själva igångsättandet av arbetet (s.18−19)? Du anknyter till observationen i din resultatredovisning när det gäller Gustav (s.22) men inte för de övriga pojkarna. På s.30 anknyter du Magnus till en observation, men mycket kortfattat. Hade undersökningen påverkats om du helt hade tagit bort observationerna? Vad är motivet till att du valde att ha dem med?
Fråga till respondenten: Hur ser du på ditt val att använda en retorisk syn på skrivprocessen? Hur förhåller sig din syn till t.ex. Nyströms ”förberedelsefas, skrivfas, efterarbete” (s.14)?
På s. 35 börjar du din redovisning av resultatet och det hade varit bra om du påmint läsaren här om dina problemformuleringar. Det viktigaste resultatet av din uppsats är att den visar på ett samband mellan å ena sidan erfarenhet, kunskap, attityd, skrivvana och å andra sidan graden av avskrift och hur den påverkar elevernas sätt att angripa uppgiften, deras skrivprocess och bearbetning och inte minst deras resultat/betyg. Om det finns något samband med hur de beskriver sin process nämner du över huvud taget inte.
I diskussionen gör du viktiga och relevanta kopplingar till forskningsöversikten vilket är utmärkt. Jag saknar dock att du där inte nämner något om avsaknaden av responsarbete i din undersökning, eftersom vikten av sådant arbete framhålls starkt av de flesta forskare som du refererar till, t.ex. Dysthe, Hoel, Hertzberg, Nilsson, Löfström, Ask m.fl.
Sammanfattningsvis kan sägas att uppsatsens innehåll är relevant och intressant och återges på ett sätt som är lätt att följa och förstå. Uppsatsens struktur är mycket väl genomarbetad och dess språkliga utformning är föredömlig. Den vetenskapliga förankringen är god och du använder och redovisar dina vetenskapliga metoder på ett tydligt och bra sätt. Du definierar för studien centrala begrepp, vilket ökar läsarvänligheten. Dina frågeställningar är tydliga och väl avgränsade. Man förstår vad du vill ha reda på, hur du tänker gå till väga och vad syftet är. Innehållet har praxisnära relevans och det pedagogiska perspektivet utgör en röd tråd. Undersökningens uppläggning är tydlig, så också ditt metodval. Intervjuerna är välgjorda och ordentligt bearbetade. Din resultat- och analysredovisning är utmärkt och följer en logisk struktur, väl relaterad till dina frågeställningar. Detta är uppsatsens styrka.
Diskussionen och dina slutsatser svarar mot syftet, men frågan hur eleverna beskriver sin skrivprocess känns inte besvarad. Din slutsats har absolut relevans för den faktiska skolverksamheten. I diskussionen framgår klart vad som är dina egna åsikter och du anknyter väl till redan gjorda undersökningar samtidigt som du blickar framåt.
Avslutningsvis vill jag slå fast att din plats ”på cocktailpartyt” är given och jag hoppas få följa dina fortsatta undersökningsresultat även i framtiden.