Institutionen för socialt arbete Introduktion till socialt arbete
- Socialhögskolan Stockholm VT 2013-02-19

Hemtenta Introduktion till socialt arbete

INNEHÅLL

Fråga 1 3 Fråga 2 4 Fråga 3 5

All referat är tagna ur litteraturen Axelsson Lennéer, Barbro (2011). Arbetes gruppens psykologi fjärde utgåvan. Natur och kultur, Stockholm.

Fråga 1

Formella målet
De formella målen inom min arbetsgrupp var att gruppen i första hand skulle klara av uppgiften på ett bra sätt och ha en jämnarbetsbörda. Personligen kändes det som vi borde kunna motivera hela gruppen med ett gemensamt mål för att göra ett arbete som skulle leda till att arbetet skulle bedömas på den övre halvan av betyg skalan. Med tanke på att det var den första kursen tillsammans så kändes det viktigt att vi hade roligt och fick ett bra intryck av utbildningen. Det gällde även att man skulle kunna stå för sina egna åsikter och ha högt i tak och även ta in andras åsikter.

Informella målet
De informella målen för gruppen var att vi skulle göra ett gediget jobb, att man skulle dra åt ett gemensamt håll och få ett likvärdigt arbete från varje individ i gruppen så det inte blev att de var några som fick ta över andras arbete på grund av olika oenigheter. Vi ville även få en bra uppfattning om hur socialt arbete fungerar för fortsatta studier. Min uppfattning om utbildningen är att större delen av programmet styrs av grupparbeten så det var även viktigt för gruppen att få ett bra intryck om grupparbeten för kanske vidare samarbete men även för att få en större kunskap om grupp psykologin och grupparbeten.

Min åsikt om effektiviteten
Personligen tycker jag att vi har uppfyllt målen då speciellt gällande den skriftliga delen men även den muntliga presentationen, en anledning är den positiva responsen vi fick av vår handledare. Ett mått jag personligen och även något jag tror nästan varje person undermedvetet brukar använda sig av är jämförelse mot utomstående parter, som frågan ”hur går det?” Efter svaret kommer de gärna en reflektion som man sedan i jämför med med sina egna prestationer. Effektiviteten har varit hög om man skulle jämför med andra grupper. Vi låg i framkant när det gällde intervjun och inlämning av arbetet för handledning. En anledning till att effektiviteten kan ha varit så hög beror nog på att vi bestämde att när vi träffades gällde endast jobb och sen fick vi ta gemensamma pauser så det inte skulle uppstå någon form av konflikter angående arbetsbördan. Inför varje gruppmöte bestämde vi innan varje arbetstillfälle med gruppen att vi skulle göra klart en viss uppgift innan vi skildes åt och vi satt oftast upp en speciell tid när uppgiften skulle vara slutförd för att öka effektiviteten.

Jag vill bedöma gruppen som väldigt effektiv och företagsam vid varje gruppmöte. Det känns som varje session har skapat en bra grund för resterande studier vid grupparbeten. Vi har även fått en bra gruppsammanhållning som jag anser banar vägen för ett bättre arbete och ökad effektivitet.

Det som har gjort oss effektiva är att hela gruppen har strävat mot samma mål så vi har inte haft några former av fientlighet inom gruppen. En annan faktor kan vara att vi har tagit reda på extra tiden som kunde ske vid vissa tillfällen vid föreläsningar och seminarium. Något som jag personligen kände in effektivisera vårt arbete var att gruppen var för stor och vilket ledde till att alla ville få fram sin åsikt vilket kunde leda till diskussioner som lätt svävade iväg och inte längre berörde själva arbetsområdet. En nackdel för effektiviteten var att i större delen av arbetet användes en dator, vilket kunde leda till att det tog längre tid vid skrivande processen.

Min individuella insatts för att effektivisera arbetet känns positivt, som jag nämnde i det föregående stycket så användes oftast en dator och jag tog personligen på mig att vara den som hade med sig datorn vid mötestillfällena. När jag gör något vill jag oftast att de ska relativt snabbt fast ordentligt vilket har sina onda och goda sidor. Vilket medförde att jag ofta försökte få ett flöde när jag skrev och att diskussionerna skulle vara målinriktade och framåt styrda så vi skulle få en så effektiv tid som möjligt med arbetet. Fråga 2

Grupprocessen
I början av grupprocessen i initialfasen så upplevde jag att det var i förstahand två personer som tog ett initiativ hur arbetet skulle läggas upp och utformas beroende på större erfarenheter av grupparbete från tidigare studier. Vilket ledde till en vad jag kände omedveten kamp om vem som hade den största kunskapen i samarbete inom ett grupparbete och hur ett arbete skulle utformas. Personligen erfor jag att det ledde till en starkare gruppsammanhållning längre in i arbetet.

Den första planerade diskussionen som skulle uppstå i gruppen var valet av regler som blev ett enhetligt och lätt beslut där alla ofrivilligt hade valt ut i stort sett 5 likadana regler. Så i själva verket ledde den första diskussionen egentligen inte till en diskussion utan ett gemensamt beslut som känns karakteristiskt för smekmånaden inom grupp processen samma period så valde vi även att dela upp gruppen i små grupper om två i varje grupp, vilket jag personligen tycker är bättre än att man ska jobba antingen själv eller en stor grupp om sex personer för att kunna öka effektiviteten. Inom ett grupparbete är det viktigt att kunna bolla idéer med någon eller några och inte sitta själv och specialisera sig inom ett område utan att kunna ta in information från hela arbetet.

Under perioden vi jobbade två och två så upplevde jag att vi hamnade i en integrations fas där det blev en större vi känsla och att gruppen fick en större sammanhållning trots att vi jobbade i par. Vi i varje par fick större kunskap om ämnet vilket ledde till en djupare konversationer och jag uppfattade att speciellt en person tog på sig och även valdes till en ledare inom gruppen.

Personligen tyckte jag att vi inte upplevde några flera steg inom grupp processen. Under hela grupparbetet så hade vi alltid en bra gemenskap utan några negativa konflikter som ledde till någon form av splittring inom gruppen. Vilket man kan se som både gott och ont, det negativa är att vi aldrig fick lära oss att ta sig ur en splittring i en grupp för att sedan läka ihop gruppen igen. Personligen känner jag när de blir splittringar in någon form av grupper och man lyckas att återförena gruppen så blir den starkare än innan.

Mina egna tankar hur jag bidrog till gruppens utveckling är att jag med mina erfarenheter från flertals grupparbeten inom andra universitetskurser tog en av de ledande rollerna i början av projektet för att få igång arbetet och kunna ta sig så snabbt som möjligt genom initialfasen till smekmånaden för att kunna få en bra sammanhållning och ett effektivt arbete. När smekmånaden kom inom grupp processen så valde jag mer en tillbakadragen ledande roll där jag valde att flika in vid olika oenigheter inom upplägg av arbetet eller där min kunskap möjligtvis var höggradigare inom ett ämne för en diskussion.
När vi kom till redovisningen så upplevde jag att jag fick en mer försynt uppgift där jag gärna hade velat få en större del av presentationen men med tanke på att redovisningen endast skulle bestå av 15 minuter så var de svårt att kunna få med all information som fanns om arbetet så vi fick välja ut det viktigaste.

Fråga 3

Gruppkaraktärer
Under arbetets gång upplevde jag flera delar av olika gruppkaraktärer. En av de karaktärerna var att den slutna gruppen där jag tyckte vi hade en väldigt stark vi-känsla och kände en väldigt stor trygghet och ett stort lugn och ro inom gruppen. Den slutna gruppen pågick under hela arbetet. Kände även att gruppen upplevde en känslomässig kontakt och trygghet men även en identitets bekräftelse i början vilket jag är vanligt vid en ny utbildning och klass.

Kändes som vi hade ett karaktärsdrag av den devitaliserade gruppen där gruppen gärna tyr sig till varandra vilket jag kände på grund av att gruppen umgicks även utan för arbetet och utanför skolan. Det kan även vara att gruppen aldrig fick någon konflikt vilket kan bero på att någon eller några i gruppen höll inne sina latenta känslor för att inte skapa några konflikter.

Tycker även att gruppen upplevde att det fanns en chef under början av arbetet där större delen av gruppen sökte sig till ledaren och skapade ett behov av godkännande från chefen genom att alla frågor skulle tas upp med ledaren vilket är ett av karaktärsdragen inom beroendegruppen.

Vid varje seminarium tillfälle fanns det en antydning av teater karaktären, vår grupp ville gärna stå i centrum och visa upp vår kunskap och framgång. Det vill jag endast se som positiv, mer som en morot för gruppen att bevisa för resterande grupper att vi tar arbetet seriöst och att vi gärna vill ligga i framkanten. Ett annat exempel på teater karaktären var att vi gärna var de som ville ta första steget inför klassen, som att vara gruppen som redovisar först när alla andra kanske valde att avvakta.

Efter första mötet med gruppen valde vi att dela upp oss i par och bilda en parbildningsgrupp innan vi hittade en gemensam ledare för gruppen. Jag kände en stark känsla av lätthet där varje individ kunde ställa vilken fråga som helst utan att känna sig dum eller nervärderad oberoende frågan.

Anledningen till alla dessa stadier innebar nog att de var den anpassning som passade bäst för vår grupp. Jag personligen tycker de är bättre att plocka alla bra delar från olika gruppkaraktärer till en ny gemensam gruppkaraktär som passar individerna i frågan. Men självklart så blir det en reaktion på alla individers intresse för arbetet och förkunskaper. Hela gruppen valde ekonomiskt bistånd på grund av intresset för ämnet. Vilket ledde till att engagemanget för arbetet var gemensamt och inte på tvingat. Det skulle varit en helt annan situation ifall gruppen blev tvångsindelade i en grupp och att intresset för arbetet inte fanns.