Inledning
År 1949 intog kommunisterna Kina under ledning av Mao Zedong. En omfattande omorganisation av samhället genomfördes och en planekonomi infördes utifrån sovjetiska riktlinjer. Efter Maos död år 1976 så reducerades den statliga granskningen av företag, vilket blev ett startskott för Kinas ekonomiska tillväxt. (Sveriges Ambassad Peking, 2012)
Tillväxten fortsätter att öka och Kina är idag världens näst största ekonomi. Kina väntas gå om USA och bli världens största ekonomi 2017. (SVD Näringsliv, 2014)
Vi kommer i denna uppsats analysera olika faktorer som bidragit till Kinas ekonomiska framväxt, utifrån ett makroekonomiskt perspektiv. Vi har valt att begränsa studien till åren 1949 och framåt.
I denna studie har vi använt oss av sekundärkällor. Dessa data härstammar främst från elektroniska källor, samt från kurslitteraturen.

Teori
Kinas ekonomiska utveckling 1949 till nutid
Omkring 1950-talet, under Maos kommunistiska ledning, var Kina ett väldigt fattigt och outvecklat land. Landet var en planekonomi vilket innebär att fördelningen av resurser framför allt samordnas inom en statlig, central myndighet. (Nationalencyklopedin, 2014) Kina hade styrande femårsplaner som innebar att spannmålsproduktion samt tung industri prioriterades. Under denna period var Kinas ekonomiska kontakter med utlandet i stort sett obefintliga. Under ledning av Mao Zedong hämmades den ekonomiska tillväxten då Kinas affärsverksamhet var avgränsad och kontrollerad av regeringen som hade licensierade monopol. (Sveriges Ambassad Peking, 2012)

En ekonomisk-politisk kampanj infördes år 1958 som kallas “det stora språnget”. Syftet med kampanjen var att komma ikapp omvärlden genom att öka industri- och jordbruksproduktionen. Människor tvingades flytta ut på landet för att jobba med nya slags jordbruk samt arbeta i nya fabriker som Mao lät bygga. Dock så misslyckades detta och orsakade istället att ca 20 miljoner människor svalt ihjäl. (Nationalencyklopedin, 2014). Befolkningen i Kina ökade kraftigt under 1960-talet och början av 1970-talet, vilket även satte press på staten att se till att det fanns tillgång till mat, boende, arbete, sjukvård och utbildning. (Nationalencyklopedin, 2014) År 1966 släppte Mao lös kulturrevolutionen där befolkningen uppmanades att starta en skola i marxism-leninism. Maos mål med revolutionen var att motverka borgligt och kapitalistiskt samhällstänkande. Ett tioårigt kaos följde där rättssystem sattes ur spel, utbildningssystem slogs ut och religion och tradition angreps. Kulturrevolutionen dog ut år 1976 efter Maos död vilket också blev ett startskott för Kinas ekonomiska utveckling. (Sveriges Ambassad Peking, 2012)

En ny ekonomisk politik infördes hösten 1978, som fick namnet “Den öppna dörrens politik”. Den nya politikens innebörd var en stegvis liberalisering och berörde främst människorna på landsbygden. Bondehushållen började nu arrendera mark som de brukade individuellt och kunde nu själva bestämma vad de skulle producera, men arrendeavgiften behövdes betalas med spannmål. En liknande liberalisering skedde inom städerna 1984 då den lätta industrins viktiga roll betonades. Konsumtionsvaror som klockor, cyklar och radioapparater skulle tillverkas. Ett ökat utbud av varor på marknaden skulle motivera kineserna att arbeta mer för att få ökade inkomster. Kinas ekonomiska beslut decentraliserades och deras kontakter med utlandet upptogs. Industrialiseringen och produktionen växte i en snabb takt. Trots detta förekom stora ekonomiska problem under 1980-talets andra hälft. Inga nya former av styrning hade framställts då centralplaneringen övergavs. Trots den snabba tillväxten blev levnadsstandarden sämre för allt fler till följd av ekonomisk obalans, ökade inkomstskillnader samt hög inflation. (Nationalencyklopedin, 2014)
Det fanns två sidor inom partiledningen. De konservativa som var emot reformerna då de ledde till minskad kontroll och de reformvänliga under ledning av Deng Xiapong, som ansåg reformerna positiva. De menade att det var det bästa sättet att kvarhålla makten över befolkningen. Dessa reformer bidrog till Kinas inträde i den internationella Valutafonden och världsbanken, samt att man började låna pengar från utlandet. Det här fick i sin tur effekten att utbytet med omvärlden intensifierades. Positionen för de reformvänliga stärktes under hösten 1992 och i samband med det så presenterades begreppet “socialistisk marknadsekonomi”, vilket innebär att produktionsbesluten framför allt tas inom företagen. Dock har staten fortfarande en viss påverkan, då de äger företagen. (Nationalencyklopedin, 2014) Många nya zoner öppnades upp för utländska investeringar med samriskföretag samt företag ägda av utlandskineser och dessa företag utgjorde en stor del av Kinas ekonomiska utveckling. Därefter infördes en omstrukturering av de statliga företagen för att öka produktion och effektivitet, främja innovationer samt minska resursslöseri. Statliga företag som tidigare funnits lades ned eller återbyggdes och istället privatiserades företag och nya aktiebolag formades. Inom skatter, prisbildning och bankväsen skedde även en snabb liberalisering. Ungefär 90 % av detaljhandelspriserna bestämdes och omkring 80 % av priserna på råvaror och jordbruksprodukter bestämdes utifrån efterfrågan på marknaden. Detta påverkade dock statens inkomster negativt, men det uppvägdes efter hand i form av nya skatter. Övergripande så minskade statens kontroll över det kinesiska näringslivet väldigt mycket. Kinas ekonomiska tillväxt har under 2000-talet legat på 8-10 % och omstruktureringen av statliga företag har fortsatt. I de privata företagen sker tillväxten snabbast och de kinesiska ledarna är alltmer måna om detta än tidigare. (Nationalencyklopedin, 2014) År 2001 blev Kina medlem i världshandelsorganisationen WTO efter långvariga diskussioner och antog därmed WTOs standards. (Forshammar, M 2006)
Kina är den största tillverkaren av billiga industrivaror och har under 2000-talet haft den snabbaste tillväxten av utrikeshandel. Även inom andra sektioner av näringslivet har Kina visat sig ha stor potential för ytterligare tillväxt, särskilt inom finansiella tjänster samt fordons- och mobilindustrin. Att maximera den ekonomiska utvecklingen var alltså det största målet för Kinas ledare från och med 1992. Med målet tillkom även stora problem. Miljö och resurser försämrades samt jordbruksmark förstördes. Inkomstskillnaderna och korruption växte ytterligare.
Att endast maximera den ekonomiska tillväxten är inte hållbart, vilket Kinas nya ledare som kom till makten 2003 insåg. Nu eftersträvades hållbar utveckling med social stabilitet. Ledordet kom att bli “harmonisk utveckling”. Under 2009 fördjupades den globala ekonomiska krisen, vilket för Kinas del innebar en 25% mindre utrikeshandel. Efterfrågan på landets industrivaror blev påtagligt lägre och miljontals kineser inom den exportinriktade industrin förlorade sina jobb. I takt med att efterfrågan på industrivaror minskade blev investeringarna inom transport och infrastruktur allt större samt bankernas utlåning växte kraftigt. Kinas ekonomiska tillväxt fortsatte, om än något långsammare, trots nedläggningar av fabriker och kraftigt höjd arbetslöshet. För att uppväga för minskad efterfrågan från omvärlden blev regimens riktlinje att stärka den inhemska konsumtionen. Att Kina stegvis har liberaliserat ekonomin, betydande utländska investeringar samt industrivarornas ökade export har varit de tre mest väsentliga skälen till deras kraftiga, ekonomiska tillväxt. (Nationalencyklopedin, 2014)

Figur A. Diagrammet visar Kinas export av varor och tjänster i triljoner dollar under tidsperioden 1970-2012. (Google, data från World Bank, 2014))
Kinas ekonomiska utveckling har efter 1978 varit snabbare växande än något annat land. I genomsnitt har Kinas BNP per capita ökat med 8,6% per år mellan 1978 och 2008. 2009 var Kinas BNP världens näst högsta, efter USA. En konsekvens av Kinas stora befolkning är dock att att BNP per capita är väldigt lågt i jämförelse med andra i-länder. År 1970 var BNP/capita 122 USD och med ett BNP på 100 miljarder USD. År 2011 var siffran istället 2640 USD per capita och ett totalt BNP på 3548 miljarder USD. På grund av att Kina har världens största befolkning kan kanske inte den ökade ekonomiska tillväxten inte kommer alla till godo. USA, som ses som världens största ekonomi har ett BNP/capita på 37 700 USD. (Gapminder)

Figur B. Diagrammet visar Kinas BNP i triljoner dollar under tidsperioden 1960-2012. Dock tar diagrammet ej hänsyn till inflation. (Google, data från World Bank, 2014)
Kina har en låg medelinkomst, vilket beror dels på den stora befolkningen men även på att många outbildade från landsbygden tar sig in till städerna och tar anställning trots mycket låga löner. Att många saknar utbildning gör att höga krav kan ställas på arbetarna. Med andra ord är inflödet till arbetsmarknaden större än någon annanstans i världen. Det här sinkar inte Kina eftersom exporten gynnas då detta ser till att hålla produktionskostnaderna nere. (Fan, Y 2008) (Persson, E 2009)
Det har även riktats kritik från omvärlden mot kinesiska politiker då man anser att de undervärderat den kinesiska valutan istället för att låta den, på marknaden, fluktuera fritt likt andra valutor. På grund av att länder gynnas för att importera kinesiska varor till följd av den låga valutan, bidrar det till att exporten gynnas.
(BBC 2010)

Analys
Som en världsledande ekonomi och med världens största befolkning inom landets gränser är Kina en gigant. Det otroligt stängda och isolerade Kina har med hjälp av avskaffandet av planekonomi lyckats få ekonomin att växa i en takt vi inte sett förut. Kina spås bli världens största ekonomi 2017 och passerar därmed USA.
Den största anledningen till ökningen har varit de låga produktionskostnaderna. Trots att Kina är en av de äldsta civilisationerna var man tvungna att förändra och öppna upp sitt land för att få den eftersökta utvecklingen. Medlemskapet i WTO öppnade upp för ekonomiska kontakter med omvärlden vilket ökade Kinas export ytterligare.
Kina kan möjligtvis stå inför ett problem där ännu fler reformer måste antas då medelklassen breder ut sig och ställer högre krav på sina arbetsgivare. Den billiga produktionen är då hotad i och med högre lönekrav och risken för att företagen slutar expandera i landet kan vara överhängande, åtminstone för de exporterande företagen. Kina har en stor befolkning och med ökade inkomster ökar därmed behovet av varor, vilket betyder att den inhemska marknaden ser ljus ut.
Ett annat hot är valutan, som omvärlden menar är medvetet undervärderad. Om så är fallet och Kina tvingas värdera Yauhen högre är också den inhemska produktionen hotat då priserna blir högre.

BNP-kurvan har sett en exceptionell utveckling och Kinas ekonomi har blomstrat. När man delar upp det på befolkningen inser man dock hur eftersatt stora delar av landet är. Utvecklingen från 122 USD år 1970 mot dagens 2640 USD är stor, men med tanke på den ekonomiska utvecklingen förstår man att rikedomarna inte tillkommit alla invånare.

Slutsats
Kina har haft en stark utveckling mycket tack vare att planekonomin avskaffades och att exporten ökade till följd av införandet av en marknadsekonomi. De har öppnat upp för den globala marknaden och en stor bidragande faktor till succén var inträdet till WTO då deras standards antogs.
Undervärderingen av valutan kan nog kan ha gett missgivande information och kan möjligtvis ha spelat roll i den utveckling som Kina sett de senaste åren.

Referenser

BBC (2010-09-16), “US Treasury Secretarity Geithner says Yaun is undervalued”, http://www.bbc.co.uk/news/business-11328532, hämtad 2014-04-08

Fan, Y (2008-01-04), “Stora löneskillnader på Kinas arbetsmarknad”, Voice of America, http://www.epochtimes.se/articles/2008/01/04/13920.html, hämtad 2014-04-07

Forshammar, M (2006), “Kina - en växande jätte”, Stock Magazine, årg 6, nr 3, http://www.aktiespararna.se/artikelarkiv/repotage/2006/augusti/kina-en-vaxande-jatte/, hämtad 2014-04-06

Gapminder, http://www.gapminder.org/world/#$majorMode=chart$is;shi=t;ly=2003;lb=f;il=t;fs=11;al=30;stl=t;st=t;nsl=t;se=t$wst;tts=C$ts;sp=5.59290322580644;ti=2011$zpv;v=0$inc_x;mmid=XCOORDS;iid=pyj6tScZqmEfI4sLVvEQtHw;by=ind$inc_y;mmid=YCOORDS;iid=0AkBd6lyS3EmpdHo5S0J6ekhVOF9QaVhod05QSGV4T3c;by=ind$inc_s;uniValue=8.21;iid=phAwcNAVuyj0XOoBL_n5tAQ;by=ind$inc_c;uniValue=255;gid=CATID0;by=grp$map_x;scale=lin;dataMin=10303724;dataMax=11744219459693$map_y;scale=lin;dataMin=55;dataMax=108111$map_s;sma=50;smi=2$cd;bd=0$inds=, hämtad 2014-04-06

Google, data från World Bank (2014-01-10), “Gross Domestic Product”, https://www.google.se/publicdata/explore?ds=d5bncppjof8f9_&ctype=l&strail=false&bcs=d&nselm=h&met_y=ny_gdp_mktp_cd&scale_y=lin&ind_y=false&rdim=region&idim=country:CHN&ifdim=region&hl=en&dl=en&ind=false&icfg, hämtad 2014-04-05

Google, data från World Bank (2014-01-10), “Gross Domestic Product - Exports of goods and services”, https://www.google.se/publicdata/explore?ds=d5bncppjof8f9_&ctype=l&strail=false&bcs=d&nselm=h&met_y=ny_gdp_mktp_cd&fdim_y=gdp_expenditure_component:2&scale_y=lin&ind_y=false&rdim=region&idim=country:CHN&ifdim=region&tstart=8377200000&tend=1333836000000&hl=en&dl=en&ind=false&icfg, hämtad 2014-04-05

Landguiden, (2013-07-25) “Kina - ekonomi” http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kina/Ekonomi, hämtad 2014-04-07

Nationalencyklopedin, “Det stora språnget”, http://www.ne.se/lang/stora-språnget, hämtad 2014-04-06

Nationalencyklopedin, “Kina: Näringsliv” http://www.ne.se/lang/kina/näringsliv, hämtad 2014-04-07

Nationalencyklopedin, “Planekonomi”, http://www.ne.se/lang/planekonomi, hämtad 2014-04-06

Nationalencyklopedin, “Socialistisk marknadsekonomi”, http://www.ne.se/socialistisk-marknadsekonomi, hämtad 2014-04-07

Persson, E (2009-03-30), “Blickarna riktas mot Kinas statare”, Arbetsmarknaden, http://www.arbetsmarknaden.se/Article.aspx?a=74959&c=37308, hämtad 2014-04-06

Svenska Ambassaden Peking, “Om Kina”, http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Peking/Landfakta/Om-Kina/, hämtad 2014-04-04

Svenska Dagbladet, (2014-01-23) “Kina är på väg att köra om USA”, http://www.svd.se/naringsliv/kina-pa-vag-att-kora-om-usa_8911674.svd, hämtad 2014-04-05